Vi har tittat på fem byggen som mötte starkt motstånd men som kanske inte blev så himla tokiga i alla fall. Varför blir det ofta så att nybyggen möter så starka känslor?

Öresundsbron.

1. Öresundsbron mellan Sverige och Danmark

”För när vi krossat den, ska vi spränga den”, skanderade miljöaktivister och bromotståndare under den heta debatten om Öresundsbron som pågick främst mellan åren 1991 och 1994. Frågan om en förbindelse mellan Sverige och Danmark hade varit en het potatis sedan 1800-talet. Motståndet ökade mellan åren 1991 och 1993, från att motståndarsidan och broförespråkarna var nästan lika många på vardera sida, till att endast var fjärde person var för brobygget och 44 % procent emot. Hur skulle miljön i Öresund påverkas och varför skulle man uppmuntra till bilkörning genom att bygga ytterligare en motortrafikled? Och varför skulle vi öppna upp för att jobba ute i Europa, borde inte jobben komma till Sverige istället? Det var de tyngsta argumenten emot bron. Sedan bron byggdes år 2000 har opinionen svängt. Bron ökade successivt i popularitet och har blivit ett självklart inslag som gynnat både turistnäring och tillväxt. Kjell Andersson, forskningsingenjör i teknisk geologi, var en av dem som skrek högt om att stoppa brobygget, nu erkänner han att havsmiljön till och med har blivit bättre av Öresundsbron. 18 000 människor pendlar dagligen mellan Sverige och Danmark.

2. Ting1 i Örnsköldsvik

Tingshuset i Örnsköldsvik byggdes 1967 och väckte redan då starka känslor. Den kompakta och fyrkantiga betongbyggnaden betraktades av många som stel. År 2013 tog arkitekten Gert Wingårdh an sig uppdraget att rusta upp tingshuset, och idag är ordet stel det sista som beskriver den färgglada byggnaden. Åsikterna om den nya byggnaden Ting1 gick först isär och delade Öviksborna i två läger. En del ansåg byggnaden vara ”det fulaste de sett”, andra såg den som ”ett piggt inslag i stadsbilden.” Än idag skiljer åsikterna sig även om den värsta kritikerstormen lagt sig. Att Ting1 vunnit en rad priser för sin spektakulära design och speciella byggteknik har i alla fall satt Örnsköldsvik på designkartan och vunnit majoriteten av invånarnas acceptans.

Riksdagshuset i Stockholm.

3. Riksdagshuset i Stockholm

Att bygga traditionellt behöver inte nödvändigtvis betyda framgång. Arkitekten Aron Johansson designade riksdagshuset efter den nybarocka stil som dominerat 1800-talets arkitektur. Vid invigningen 1906 fick Aron motstå hård kritik för sin design. Stadshusarkitekten Ragnar Östberg var inte nådig. Han tyckte att riksdagshuset såg ut som ”en groda utan fram och bak”. Den moderna jugendstilen var på stark frammarsch och det ansågs fegt och tråkigt att designa efter den uråldriga nybarocka arkitekturen. Idag är riksdagshuset en naturlig del av Stockholms silhuett och är omtyckt av de allra flesta.

 

 

4. Åhlénshuset i Uppsala

Den byggnad som bäst illustrerar människors känslosvängningar kring byggnader. Arkitekterna Backström och Reinius hade rest runt i USA för att hitta inspiration och tog med sig sina nyvunna erfarenheter till Sverige. 1960 designade de en ny fasad åt Åhlénshuset, vilket gjorde att man tvingades riva ett 1700-tals hus där apotekare Scheele varit verksam. Tårtpappersfasaden som den kom att kallas väckte starka reaktioner med sin spetsiga design. Men tiden läker som bekant alla sår och tids nog blev Åhlénshuset ett landmärke för Uppsala. Så vad hände när beslutet kom att tårtpappersfasen skulle rivas 2015? Jo, det blev ramaskri. Byggnaden hade blivit en del av staden.

Feskekörka i Göteborg.

5. Feskekörka i Göteborg

Den 1 november 1847 öppnar portarna till Göteborgs första fiskehall. Arkitekten Viktor von Gegerfelt designade byggnaden som genast blev ett signum för ”göteborgshumorn” och döptes till feskekörka. Problemet var bara att fiskhandlarna inte alls hade någon lust att använda den nya fiskehallen och fortsatte sin fiskeförsäljning ner vid hamnen, som de alltid gjort. Ett fiskförsäljningsförbud år 1923 tvingade fiskarna in i den nya fiskehallen. Idag är det en av Göteborgs mest omtalade platser.

Morgondagens landmärken

Idag pågår en het debatt om ombyggnationerna av Slussen i Stockholm. Men vad kommer vi att tycka om ”nya Slussen” om hundra år? Det är svårt att förutse vilka byggnader som blir morgondagens landmärken. Har du någon plats som betyder något alldeles extra och absolut inte får rivas? Eller finns det någon omtalad byggnad idag som du tror kan bli ett landmärke imorgon?