En ökad medvetenhet kring hållbarhet och hur vi använder naturens resurser har gjort att miljöfrågor blivit allt viktigare de senaste decennierna. Inte minst inom bygg-och fastighetsbranschen.

Hur kan man veta att en byggnad är hållbar?

Fastighetsägaren och slutkonsumenten ställer allt högre krav på att vi bygger långsiktigt med så liten miljöpåverkan som möjligt. För att kunna bevisa att en byggnad är hållbar ur ett socialt, ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv så finns en rad miljöcertifieringar. En certifiering ska fungera som en garanti för att byggnaden håller vad den lovar.

Kraven på miljö och hållbarhet inom bygg-och fastighetsbranschen ökar.

En grön affär

Genom att få ett byggprojekt stämplat enligt en viss certifiering kan byggherren eller fastighetsägaren använda det som säljargument och differentiera sig från konkurrenter utan certifiering. På det viset blir även affärsnyttan ett led som driver på miljöfrågan. Så vilka är de vanligaste certifieringar och vad skiljer dem åt?

Miljöbyggnad

Certifieringen Miljöbyggnad är ett av de vanligaste certifieringssystemen för byggnader i Sverige. För att en byggnad ska hålla för en certifiering ställs krav på inomhusmiljön, energieffektiviseringskriterier och vilka material som använts. Byggnaden bedöms av en oberoende specialist. En Miljöbyggnadscertifiering är giltig i 10 år eller tills dess att en större ombyggnation görs. Byggnaden kan få brons, silver eller guld i betyg.

LEED

LEED är den certifiering som finns i flest antal länder. För att vara attraktiv på en internationell marknad är en LEED-certifiering önskvärd. Systemet går att använda för både befintliga och nya byggprojekt och kan täcka in hela stadsdelar. LEED bedömer en rad miljöaspekter som närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material och inomhusklimat. Det byggprojekt som uppnått en certifiering åtar sig att återrapportera verklig data från vatten- och energianvändning under fem års tid.

Torsplan 2 i Stockholm miljöklassas som ”Outstanding” enligt certifieringssystemet BREEAM.

BREEAM

Den här certifieringen är världens mest använda. Breeam används för befintliga och nybyggda kommersiella byggnader. 2013 kom en svensk version som utgår från svensk lagstiftning, svenska metoder och arbetssätt. Breeam är en heltäckande certifiering med många indikatorer. Här görs bedömningar inom projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel.

GreenBuilding

GreenBuilding var ett initiativ från EU mellan 2004-2014 för att snabba på energieffektiviseringen inom bygg-och fastighetssektorn. Den här certifieringen riktar sig till fastighetsägare och förvaltare som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR. Idag ansvarar Sweden Green Council för GreenBuilding i Sverige.

Gävle Konserthus, Svanenmärkt.

Svanenmärkta hus

Den klassiska konsumentmärkningen ”Svanen” finns även för byggnader. Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader kan Svanenmärkas. För att bli Svanenmärkt ska byggnaden uppfylla särskilda krav på byggprocessen, materialval och energibehov. Här tas hänsyn till hela tillverkningsprocessen – från råvaror till färdig byggnad.

Kan vi lita på miljöcertifieringar?

Är miljöcertifieringar en garanti för miljövänliga byggnader eller går det att fuska? Vilka har råd med certifiering och varför certifierar inte alla sina byggprojekt? I en serie artiklar kommer vi att gräva djupare i ämnet och reda ut fler frågetecken.