Norr om Stockholm ligger Akalla, Hjulsta, Kista, Rinkeby och Tensta som byggdes på 1960-70 talet som delar i det jättelika miljonprogrammet. I området har det länge funnits stora utmaningar, dels med sociala frågor, många av de boende saknar arbete, men det finns också ett stort renoveringsbehov.

En plats att känna sig trygg på

Målsättningen med Hållbara Järva var att genom dialog skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till en plats där man vill bo och känner sig trygg. Ett problem när man tittar på miljonprogramområden är att det ofta handlar om sociala frågor och att miljöfrågor hamnar i skymundan.

Ett område med miljöprofil

Hållbara Järva pågick under åren 2010-2014. Sju av Svenska Bostäders hus med 350 lägenheter ur miljonprogrammen valdes ut för renovering i Husby, Akalla, och Rinkeby. I Projektbeskrivningen stod det att ”området ska omvandlas till ett energieffektivt miljöprofilområde”, med målet att halvera energiförbrukningen. För att lyckas med det krävdes den senaste tekniken och att få de boende att förändra sitt beteende kring energianvändning.

Solen skiner alltid över Järva

Stora satsningar på förnybar energi har gjort Järva till ett av Sveriges solcellstätaste områden. Svenska Bostäder menar att solceller är ett bra alternativ till att skapa fastighetsel. Idag kommer 15-20 procent av husens el från solceller vilket förväntas betala av sig på en 10 års period.

 

Positiv respons i miljöarbetet

I Hållbara Järva-projektet gav miljöfrågor en positiv effekt på sociala problem i området. ”Vi har fått positiv respons från de boende. De känner sig stolta över att vi satsade på solceller i just deras område. Och det tror jag faktiskt är unikt, det finns nog inga platser i världen där man har gjort en liknande satsning i ett miljonprogramsområde”, säger Lisa Enarsson, projektledare för Hållbara Järva vid miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Halverad energi för värme

Projektet uppnådde målet med en halvering av energiförbrukningen vid uppvärmning, men däremot blev inte varmvattenanvändningen lika låg som förväntat. I Järva bor det fler personer i varje lägenhet än snittet i övriga Stockholm, vilket skulle kunna förklara att vattenanvändningen inte minskade lika mycket som önskat.

Hög kostnad för isolering

Efter en utvärdering av den isoleringsteknik som använts konstaterades att den tilläggsisoleringen som använts fungerade mycket bra, men att det blev väldigt dyrt. Kostnaden för att isolera om fasader, flytta ut fönster, bygga ut balkongfronter med mera, blev hög jämfört med den ekonomiska vinningen i minskade uppvärmningskostnader. Ett alternativ som framkom i utvärderingen kunde ha varit att enbart isolera gavlar utan fönster.

Hålla nere hyrorna

En utmaning i projektet var att hålla nere hyreskostnaderna trots renoveringarna så att de boende skulle ha råd att bo kvar. 2015 kostade det i genomsnitt 6500 kr för att hyra 66 kvadratmeter i Stockholm. Efter renoveringarna kostade en trea inom Hållbara Järva-projektet cirka 7000 kronor. Kostnaderna för renoveringarna har fördelats så att en tredjedel har betalats av Svenska Bostäder, en tredjedel med hjälp av energieffektiviseringen och den sista tredjedelen av de boende. Nu är projekt med Hållbara Järva avslutat, Lisa Enarsson berättar om framtiden: ”Det som är så bra med det här projektet är att det inte bara är en pilot som tar slut, utan Svenska Bostäder har en plan för fortsatta renoveringar på Järvafältet fram till 2022. I detta kommer de att kunna ta med sig alla goda erfarenheter i den fortsatta renoveringen av Järva och i andra projekt, säger hon. 

Renoveringsinfo.se kan du läsa mer om renovering och andra spännande projekt.