Röster och instrument ska kunna klinga vackert utan att stämband tar stryk eller att strängar stämmer ur sig. Då är luftfuktighet och temperatur avgörande. Vill man klara av detta och samtidigt nå höga mål för akustik har man en tuff uppgift. Det vet Tore Strandgård. Han är VD på företaget Incoord som konstruerat den avancerade klimatanläggningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

– Det var en utmaning att hitta lösningar som passar det här objektet, säger Tore Strandgård.

Kungliga musikhögskolan är nominerad i tävlingen Årets Bygge.

Sorptiv kyla

Ett av valen blev att använda så kallad sorptiv kylteknik. Systemet bygger på nedkylning helt utan köldmedium och att man i stället, paradoxalt nog, sänker temperaturen med hjälp av värme. Ventilationsaggregaten i byggnaden har därför dubbla rotorer som tillsammans utför två moment. Först torkas tillluften genom uppvärmning, med hjälp av fjärrvärme i detta fall. I steget därefter befuktas luften igen till en nivå som gör att den kyls ner till önskvärd temperatur och samtidigt får rätt fuktinnehåll.

– ­Om man befuktar luften så blir den kallare och i det här fallet kan man utnyttja den tekniken på ett bra sätt eftersom det även ställs stora krav på just fuktinnehållet i luften.

Värme och fukt återvinns

Tekniken är dock relativt energikrävande. Därför är systemet konstruerat så att det återvinner värme och fukt med mer än 80 procent i aggregaten.

– Hela processen sker automatiskt med hjälp av särskilda styrsystem, säger Tore Strandgård.

Han berättar att systemet till största del utgörs av standardkomponenter. Ventilationsdonen i musiksalarna är dock specialtillverkade för att passa in i den unika miljön. Inför projektet har företaget använt så kallade CFD-simuleringar (computational fluid dynamics) och andra klimatsimuleringsprogram. Simuleringarna är sedan det som legat till grund för projekteringen. När man väl fått de luftförhållanden man vill ha i byggnaden återstår bara ett problem. Och det är inget litet problem.

Ljudkrav försvårar

Ventilationen måste vara i princip helt ljudlös och får heller inte påverka ljudisoleringen mellan rum och salar. Alla installationer har därför gjorts i nära samarbete med Simon Edwinsson och Lennart Nillson på Akustikmiljö.

– ­Det är svårt att hitta något projekt som bräcker det här för min del, säger Lennart Nillson.

Han berättar att huvuduppgiften har varit att hålla nere luftens hastighet när den färdas genom systemet. Därför är kanalerna betydligt större än normalt. På så vis undviker man turbulensljud i kanaler, böjar, förgreningar och framförallt ventilationsdon. Varenda skarv måste dessutom vara helt slät.

– Det räcker med att det sticker ut en enda skruvskalle så blir det turbulens kring den.

Rätt temperatur och luftfuktighet krävs för att intstrumenten inte ska stämma ur.

Ljuddämpning vid aggregaten

Även själva aggregaten måste åtgärdas så att låga frekvenser inte skickas ut i systemet. Detta sker med ljuddämpning kring aggregaten och genom att de monteras exakt rätt så att ljudvågorna inte far iväg genom materialet.

– ­Aggregaten får inte ligga i stum kontakt med husstommen utan måste vara uppställda på fjädrar utifrån noggranna beräkningar.

Bullerdämpning var dock inte enda utmaningen. Hela systemet måste fungera utan att ljud läcker mellan de olika salarna. Detta har gjorts med hjälp av mycket effektiva ljudfällor samt genom att det är absolut tätt mellan kanaler och stommar, utan att stommarna för de olika rummen kopplas ihop.

Kungliga Musikhögskolan har nu nominerats till tävlingen Årets Bygge 2017 som arrangeras av Svensk Byggtjänst tillsammans med tidningen Byggindustrin.