När vi tänker villor är det lätt att föreställa sig stora hus med stora tomter, i förorter till större städer. Inte helt optimalt eftersom vi blir fler som ska samsas på samma yta. Men förespråkarna för ”villastäder” utmanar den traditionella bilden av villabyggande.

Bostadsbristen

Det råder akut bostadsbrist i Sverige, 250 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har bostadsbrist. För att få till en lösning har regeringen satt ett mål om att bygga 700 000 bostäder fram till år 2025. Senast Sverige genomförde sådana omfattande byggnationer var under 60-talet med de så kallade miljonprogrammen. Frågan är om lösningen måste vara att bygga serieproducerade lägenhetshus på höjden?

Miljonprogramsområde i Tensta, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

”Trädgårdsstaden”

TMF trä- och möbelföretagen vill öka och variera dagens byggande. Deras modell för att lösa bostadsbristen kallar de ”trädgårdsstaden”, namnet är en historisk blinkning till ”trädgårdsrörelsen” som föddes i 1800-talets England. Modellen går ut på att bygga stadsmiljöer som blandar lägenheter, villor och radhus. Torg och grönområden planeras in i stadsdelen precis som i täta stadsmiljöer och kollektivtrafiken är en del av stadskärnan istället för ligga (som är vanligt idag) i utkanten av staden vid en motortrafikled. Skolor, sjukhus och servicefunktioner planeras in i stadsdelen. Förslaget går enkelt förklarat ut på att förtäta villastäder, ”ministäder” inom staden kan man säga.

Trädgårdsstad i Norra Ängby, Bromma. Foto: Holger Ellgaard

Egenhem

Den svenska egenhemsrörelsen möjliggjorde i början av 1900-talet att folk med stor plånbok men också arbetare, fick köpa ett eget hem utanför trångbodda städer. Privata eller kommunala bolag köpte upp mark och styckade av tomter för att rymma både grosshandlarvillor och småhus. Genom en statlig egenhemslånefond fick arbetare en chans att bygga sitt eget hem. TMFs ekonomiska modell för sin trädgårdsstad utgår från samma idé, något uppdaterad. Här finns förslag på att markköpet finansieras genom äganderätter med återbetalningsskyldighet eller kooperativa landupplåtelser.

Låt villakvarteren bli stad

En annan förespråkare av förtätade villastäder är arkitekten Lisa Deurell. Hon pekar på att en villatomt i centrala Stockholm idag har måtten 20x40 meter, på en motsvarande markyta i innerstaden ryms både en fastighet och gårdshus. I en villa för cirka fyra personer skulle alltså en förtätad villastad kunna rymma 24 personer på samma yta enligt Lisa Deurell. Hon vill att kommunerna ser över sina detaljplaner för att möjliggöra tätare byggande. ”De politiker som menar allvar med sin strävan att ”låta innerstaden växa” bör ställa sig kritiska till det förbud som kommunen utövar mot förtätning genom gällande detaljplaners laga kraft”, säger hon.

Ritning över Hills Villastad i Mölndal. Foto: Hills Villastad

Höghus, villa eller radhus

Enligt Boverket vill 6 av 10 personer i Stockholm bo i småhus, 7 av 10 i Göteborg och Malmö, 8 av 10 i övriga regioner. Vad tror du? Är villastäder en lämplig lösning där du bor?