AMA Hus 18 – så går det till

Martin Steno och Niklas Olars redovisar här ett antal av de viktigaste förändringarna i AMA Hus 18.

Nu finns AMA Hus 18 tillgänglig. En översyn har gjorts av texter, koder har skapats, rubriker har ändrats, tabeller och figurer har lagts till eller uppdaterats. Här redovisas ett antal av de viktigaste förändringarna.

Text: Martin Steno och Niklas Olars, AMA-redaktörer Hus. Foto: Tobias Sterner

Nu finns AMA Hus 18 ute. Det är resultatet av ett projekt som har löpt över nästan två år. Projektet som letts av Svensk Byggtjänst har involverat ett trettiotal expertutredare som ansvarat för kapitel och avsnitt inom sina specialistområden. Dessutom har allt material stämts av mot en referensgrupp som bestått av 21 personer från olika områden av branschen.

Utredningsarbetet

För utredningsarbetet har uppdraget varit att gå igenom texterna och föreslå förändringar utifrån ändringar som redan tagits in i AMA-nytt, men dessutom mycket annat. Det kan handla om synpunkter från branschen, ny teknik, nya material och produkter, eller en anpassning efter nya branschregler, standarder eller dylikt. Materialet har sedan strukturerats och bearbetats av AMA-redaktionen innan det sammanställts till en remissversion.

Remissynpunkter

Under sommaren 2017 fanns materialet till blivande AMA Hus 18 ute som remiss. Det var en öppen remiss som fanns tillgänglig för alla på Svensk Byggtjänsts webbplats. Dessutom gick remissen ut i ett riktat utskick till ett stort antal personer inom branschen.
Som resultat av remissen har det kommit in cirka 850 synpunkter. Mängden synpunkter är mycket glädjande eftersom AMA Hus är ett verktyg som tas fram för branschen, men också i samarbete med branschen. Synpunkterna har kommit från såväl enskilda personer som företag och organisationer. Kvaliteten på remissynpunkterna har genomgående varit hög och flertalet synpunkter har kunnat beaktas i någon form.

Viktiga förändringar

  • Efter att remissynpunkter beaktats har även dessa ändringar arbetats in i materialet. Här följer ett urval av de viktiga förändringar som gjorts i AMA Hus 18:
  • Årtal i standarders beteckning har tagits bort i de löpande texterna. De standarder som ligger till grund för texterna i RA och AMA återges dock med den kompletta beteckningen inklusive utgåva i standardförteckningen. På så vis framgår det alltid vilken specifik utgåva av en standard som ligger till grund för krav- och rådstexterna i AMA och RA.
  • Genomgående i AMA har det förtydligats att målfuktkvot enligt SS-EN 14298 används för fuktbestämning i enbart trävaror.
  • I avsnitt 01.S uppmärksammas att nygjuten betong som torkar har en lägre fukthalt nära ytan än i övriga delar. Efter att golvbeläggning har lagts på omfördelas fukten, varvid fuktigheten i ytan återigen stiger. Det finns då risk att golvbeläggningen utsätts för en skadlig kombination av fukt och högt pH-värde. I RA ges råd om att göra kontrollmätning på representativt djup i betongen.
  • I byggdelskapitlen har ett flertal toleranstabeller setts över. Det har även kommit till nya tabeller för bjälklag av massiva RD-element och bjälklag av PL-element (plattbärlag) av betong.
  • SIS har givit ut en ny utgåva av den tekniska specifikationen SIS-TS 21143 som ligger till grund för mätningstekniska texter och krav i AMA Hus 18. Mätningsarbeten hanteras under avsnitt BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus och klassas som hjälparbeten. Se separat artikel Förändringar för geodetiska mätningsarbeten.
  • I kapitel E kravställs i AMA att när gjutform ska rivas ska betongen ha sådan hållfasthet att mekaniska skador inte uppstår, som till exempel ytavskalning och avslagna hörn. Nu läggs till att härdningsklass enligt SS-EN 13670 och SS 137006 ska beaktas vid val av tid för formgivning.
  • När det gäller ytojämnhetskrav som gropar och porer i formelement skapar vi en ny tabell AMA ES/1 som ersätter tidigare tabeller ESE.2/1, ESE.24/2 och ESE.25/1. Variabeln X införs för antal porer, där X ska vara 20 för horisontala formytor och 50 för vertikala formytor. De tidigare tabellerna har ibland misstolkats och använts i fel tillämpningsfall. Sammanslagningen till en tabell ska förhoppningsvis göra det tydligare när man ska använda de olika toleransmåtten.
  • I RA för avsnitt ESE har rådstext kommit till för härdning av betongytor som utsätts för kraftig nötning, kall väderlek samt härdning med hjälp av täckningsmaterial, membranhärdningsvätska eller tillskott av vatten. Det uppmärksammas även att betong där bindemedlet innehåller puzzolanska tillsatsmaterial som till exempel flygaska, slagg eller silika kan ha annat härdnings- och uttorkningsförlopp än betong med bindemedel av rent Portlandcement. Detta kan medföra att andra krav behöver ställas för skydd mot nederbörd med mera.
  • I avsnitten ESE.51, ESE.52 och ESE.53, samt MHC.1, anges nu att pågjutningar med tjocklek större än 50 mm ska armeras. Förhoppningen är att detta kommer att minska antalet skadefall där oarmerade pågjutningar spruckit utan begränsning av sprickbredder.
  • För murverk i avsnitt FS har kravet gällande avformning av valv över väggöppningar eller borttagning av stämp förtydligats till att ske tidigast efter 28 dygn eller enligt leverantörens anvisningar så att skadliga rörelser undviks.
  • I avsnitt FS har tidigare rådstext avseende förtillverkad liggfogsarmering, montering av inmurningsgods, kramlor och frostbeständighet införts som krav.
  • Tabell för murbruksklasser FS/1 och FS/2 har anpassats och utökats med M 0,5 för att överstämma med gällande faktiska förhållanden.
  • För stålkonstruktioner i avsnitt GSM och HSB har texterna ofta sitt ursprung från de tvingande eurokoderna och tillhörande EKS. Texterna i AMA har anpassats därefter och vissa rådstexter har blivit krav och tvärtom. Texten under GSM.182 Skorsten av stålelement har skrivits om.
  • Termen ”korslimmat trä, KL-trä” har införts i GSN. Termen ”massivträ” utgår. (Dock finns begreppet massivt trä kvar.)
  • Texterna om trävaror under HSD har justerats en hel del. Bland annat med fokus på fuktförhållanden och påväxt samt med anvisningar för infästningar. Avsnittet har försetts med en del nya figurer, se exempelvis för liggande profilerad panel, figur AMA HSD.165/3. Se även separat artikel Förändringar i träavsnitten i AMA Hus 18.
  • I HSD har funktionskrav för grundmålade utvändiga panelbrädor införts. I RA finns text om branschstandard för industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor, Certifierad Målad Panel, CMP.
  • Under HSD har krav på minsta avstånd från nederkant utvändig panel till mark ändrats från 300 till 200 mm (överensstämmer med råd enligt Boverkets byggregler, BBR).
  • Texterna om oventilerad krypgrund i kapitel I har delats upp och redigerats med ny indelning för konstruktioner med respektive utan avfuktare.
  • Under ICC och ICF har kravet på dubbla lag isolering tagits bort för fryshus.
  • Tätskiktsavsnittet JS har kompletterats med allmänna krav för underlagsdukar. Avsnittet har kompletterats med nya figurer och tabeller.
  • Även plåtavsnittet JT innehåller många förändringar i figurer som visar utförande av detaljer.
  • Tätning mellan fönsterbleck och karm ska utföras i samband med montering av fönsterbleck. Text under JT-.521 har preciserats på ett sådant sätt att det klart framgår att tätning ska utföras oavsett hur karmbottenstycke ser ut. Ett nytt krav har införts att tätningen inte får vara limmande.
  • För takavvattning under JT-.811 och JT-.821 har tabeller för dimensionering av hängrännor respektive stuprör kompletterats med större dimensioner. Anledningen är den ökade och intensifierade nederbörden.
  • Nytt krav under JU är att krok som ska användas för infästning av skifferplattor ska ha en kamgängad spikdel som är minst 33 mm lång.
  • Under KH SKIKT AV GLASSKIVOR har krav på lägsta klass för termiskt härdat säkerhetsglas justerats, med anledning av ändring i BBR.
  • För byggplatsmålning i avsnitt LCS ges en förtydligande uppmaning att färdigbehandling på plats av fabriksbehandlade panelbrädor ska utföras fortast möjligt, efter montering med föreskrivet färgmaterial. Dessutom att vid brandskyddsmålning ska byggnadsklass och verksamhetsklass för aktuell byggnad anges.
  • Kapitel M har stämts av mot bland annat GBR och BKR. Det har utretts vilken lutning som är lämplig för beläggning på balkonger, altaner, trappor med mera. Kravet som tidigare var minst 1:50 har nu ändrats till minst 1:00 och högst 1:50.
  • Ett nytt avsnitt MHC BELÄGGNING AV HÅRDBETONGMASSA har skapats med underliggande koder och rubriker. De nya koderna har både krav- och rådstext.
  • Begreppet ”avjämningsmassa” har ändrats till ”golvavjämningsmassa” med avsikt att förtydliga, påvisa funktion, användning och en anpassning till marknadens språkbruk. Se bland annat MHJ BELÄGGNINGAR AV GOLVAVJÄMNINGSMASSA samt i Begreppsbestämningar.
  • Under NSC.1 Fönster, fönsterdörrar, fönsterpartier, väggpartier o d har ny RA-text lagts till angående sekundär tätning vid montering av fönster. I texten uppmanas beskrivaren att beakta behovet av sekundär tätning samt att tätningen bör ha en lutning ut mot fasadens utsida och mynna ut under fönsterblecket. För att illustrera detta finns en ny figur som visar en principiell lösning, se figur RA NSC.1/1.
  • Krav- och rådstext har utökats under XLY.01 Temperaturloggningsutrustningar, med anledning av att sådana utrustningar installeras allt oftare i storkök.
  • Avsnitt YSC.121 Kontroll av relativ fuktighet (RF) är uppdaterad med kompletterande innehåll gällande betong och golvavjämningsmassor.
  • Under YSC.3 Kontrollmätning i hus – Mätmetoder finns tre nya figurer som förtydligar hur man mäter buktighet. Dessutom finns ny förklarande text. Se separat artikel Kompletteringar för toleranskrav och kontrollmätning.
  • Under ZSB finns utökad text som beskriver TDV-öppning i form av överlappande fog eller TDV-rör. Se även figur AMA ZSB.11/1, som har förtydligats.
  • Det har blivit vanligt att fästa olika anordningar på tak och fasad, till exempel solenergisystem och skyltar. Ibland används felaktiga metoder och ofta är infästningarna inte dimensionerade. I flera avsnitt i AMA Hus 18 finns rådstexter för detta, med hänvisning till avsnitt ZSE som kompletterats med nya krav för infästningar på tak och fasad. Se även separat artikel Infästning av solenergisystem till tak.

AMA-redaktionen vill gärna få återkoppling på innehållet i AMA Hus 18. Mejla synpunkter och idéer till förbättringar till ama@byggtjanst.se. Det är något som bidrar till att säkerställa att AMA förblir branschens gemensamma verktyg för kravställande med aktuella och etablerade metoder.

 

Figur RA NSC.1/1. Princip för utförande med sekundär tätning.

Figur RA NSC.1/1. Princip för utförande med sekundär tätning.

 

Figur AMA HSD.165/3. Del av yttervägg med liggande panel. Panelbrädor vid väggvinkel ska täckas med list. Horisontalsnitt.

Figur AMA HSD.165/3. Del av yttervägg med liggande panel. Panelbrädor vid väggvinkel ska täckas med list. Horisontalsnitt.

 

Figur AMA ZSB.11/1. Utformning och placering av TDV-rör.

Figur AMA ZSB.11/1. Utformning och placering av TDV-rör.

 

Beställ AMA hus 18 här!