Projektet JämtJämlikt vill göra staden tillgänglig för alla

Vesna Vasiljkovic, Tengbom, JämtJämlikt

Hur kan man skapa miljöer där alla känner sig välkomna – oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionsvariation? Det ville arkitektbyrån Tengbom och Helsingborgs stad ta reda på och startade därför projektet JämtJämlikt, som ska mynna ut i en jämlikhetscertifiering för offentliga platser.

 
Vesna Vasiljkovic är arkitekt på Tengbom och har tillsammans med Helsingborgs stad tagit initiativ till projektet JämtJämlikt, som ska utmynna i en jämlikhetscertifiering för offentliga platser, till exempel bibliotek, kultur- och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator. Projektet inleddes för två år sedan som ett experiment och har nu fått finansiering från Vinnova för att fullt ut kunna utveckla jämlikhetscertifieringssystemet genom att testa det i fler städer.

I Helsingborg arbetade teamet tillsammans med 15 tonårstjejer som fick välja ut ett antal platser i staden som de ville förändra och utveckla. Deras visioner byggdes upp i en VR-modell och en av idéerna – en rosa trappa – byggdes upp som en installation på ett torg, där tjejerna i dagsläget känner sig väldigt otrygga.

– Den rosa trappan tar avstamp i tjejernas önskan om att skapa en trygg plats, fredad från stökiga killar. Den rosa färgen kan tyckas stereotyp, men tjejerna ville ha en färg som killarna upplevde som töntig, så att de skulle få ha sin trappa ifred. Det var viktigt för dem att ta tillbaka ett ägandeskap av platsen och också bjuda in andra grupper såsom barn och deras föräldrar att använda torget. För färgen rosa attraherar barn. Och där det finns barn finns det också föräldrar, vilket skapar trygghet – det var logiken bakom, berättar Vesna Vasiljkovic.

En aha-upplevelse

Efter att trappan var byggd tog teamet fram en verktygslåda med redskap för planering av jämlika offentliga platser, utifrån de observationer som gjorts i projektet. De anordnade också en workshop med stadsbyggnadskontoret där alla deltagare fick möjlighet att applicera verktygslådan på en ritning över en badplats.

– Workshopen blev en aha-upplevelse för oss arkitekter och planerare. De unga tjejerna tänkte i helt andra banor än oss – deras ritningar hade enbart organiska former och mycket mera färg. Tjejerna hade också en tydlig trygghetstanke: Hur gör jag om det kommer ett killgäng? Var någonstans kan jag få vara ifred? De var också måna om att badplatsen skulle passa för fler målgrupper, exempelvis kvinnor i slöja som inte önskar sitta i direkt solgass.

Efter workshopen föddes idén om att kunna stämpla alla framtida stadsbyggnadsprojekt i Helsingborg med en jämlikhetscertifiering. Först trodde teamet att det skulle bli för krångligt att jobba med ett certifieringssystem, men ju mer de undersökte saken, desto säkrare blev de på att det verkligen behövdes.

– Det finns ett enormt behov av att konkretisera jämlikhetsfrågan, men vi upplever ett glapp mellan vilja och verktyg. Och det hålet tror vi att ett certifieringssystem kan fylla, menar Vesna Vasiljkovic.
 

Helsingborgs stad, JämtJämlikt, jämlikhetscertifiering
 

Bryta segregationsgränser

Tanken är att en jämlikhetscertifiering ska ge verktyg till städer att kunna kräva mer av exploatörer och även sig själva när de bygger i egen regi. De aspekter som certifieringen är tänkt att adressera innefattar tillgänglighet, trygghet, delaktighet, inkludering och transparens. Det är också viktigt att överbrygga segregationsgränser och verka för att fläta samman olika samhällsgrupper i det offentliga rummet.

– Man kan till exempel anlägga ett kulturhus i en segregerad förort för att få ett mer blandat människoflöde och inspirera folk från olika bakgrunder att mötas, säger Vesna Vasiljkovic.

I projektet JämtJämlikt fokuserar man på de offentliga platserna. Men Vesna Vasiljkovic har också märkt av ett intresse från privata aktörer. Delvis för att de själva drivs av frågorna och tycker att jämlikhet är viktigt och delvis av affärsmässiga skäl. Vesna Vasiljkovic skulle gärna se en utveckling av våra svenska stadskärnor som hon anser är dåligt anpassade till bredare målgrupper.

– Många städer har satsat på kommersiella funktioner centralt i staden och det beror ju på att fastighetspriserna är höga. Jag tycker att det skulle vara spännande att titta på om stadskärnorna istället kunde satsa på kultur och tjänstekonsumtion. Kan man locka dit barnfamiljer skapar det större trygghet för alla och flödena förändras. Och så kan man ju introducera element som verkligen bryter normer – kanske ett hamambad på ett centralt torg?

Svårt att tänka utanför normen

Arbetet med projektet fortsätter i höst och då ska Ängelholm och Umeå få agera case-städer. Jämlikhetscertifieringen kommer därefter att bli ett viktigt verktyg för att kunna göra jämlikhetsanalyser av våra offentliga rum. Vesna Vasiljkovic framhåller hur svårt det kan vara för den enskilde planeraren att tänka utanför sin egen norm.

– Vi tror ofta att vi är superinnovativa och tänker utanför boxen och vet vad andra vill ha. Men så är det inte. I experimentet i Helsingborg visade det sig att tjejerna ville ha något helt annat än vad vi hade trott. Så det gäller att vara ödmjuk och nyfiken på vad andra samhällsgrupper har att säga.



Fakta JämtJämlikt

Projektet JämtJämlikt är ett samarbete mellan Helsingborgs stad, Tengbom, RISE, Raoul Wallenberg Institute, Umeå kommun, Ängelholms kommun och Helsingborgshem. Boverket, SKR med flera ingår i en referensgrupp. I höst kommer projektet att ta fram prototyper i Ängelholm och Umeå som gör det möjligt att utveckla systemet i praktiken. 2022 ska certifieringssystemet vara klart att använda.