ÄNTLIGEN MÅNDAG | 11 mars 2019

Tänds lampan när du trycker på strömbrytaren?

 Veckans krönika: Tänds lampan när du trycker på strömbrytaren?

Löjlig fråga kan tyckas i ett land som vårt, men kommer det att vara lika självklart även i framtiden?
Alla mynt har två sidor och just nu handlar debatten väldigt mycket om att allt skall bli fossilfritt och att utsläppen av växthusgaser skall upphöra.
Det håller vi alla med om och vi vill alla bidra men hur skall det gå till? Hur skall vi få elektricitet så det räcker när allt skall elektrifieras?
Och går det alltid att tillverka fossilfria produkter fossilfritt?

Fossilfritt land – men hur skapar vi el så det räcker?

Vi har en hög ambition i Sverige vad gäller att vara det första fossilfria landet i världen och vi har strävan att vara en permanent världsutställning vad gäller fossilfrihet. Bra!
Samtidigt säger beräkningar att elförbrukningen i landet kommer att öka med 30% och upptill det skall vi vara 11 miljoner invånare om sex år, 2025.
Hur skall detta kunna hanteras ur ett praktiskt perspektiv? Varifrån skall elen komma?
Den frågan tror jag måste adresseras mycket tydligare i debatten och i beslutsfattandet än vad den gör idag om vi skall lyckas.

Visst vill vi köra elbil

Att vi alla t.ex. skall gå över till elbilar och att det är bråttom är tydligt i debatten. Men hur det skall gå till i praktiken talas det mer tyst om.
Även om vi alla skulle gå man ur huse för att köpa elbil idag finns inte den praktiska infrastruktur som skulle göra det möjligt. Inte bara laddstolpar saknas utan troligen skulle det inte heller finnas elektricitet så det räckte. Och när det skall byggas nytt i vårt land (i detta fall infrastruktur för laddstolpar) vet vi alla hur fort det inte går.
Och hur lång tid tar det att klimatkompensera tillverkningen av ett batteri till en elbil?
Vissa hävdar att den tiden motsvarar batteriets livslängd, andra inte. Oavsett så är det en parameter som måste vägas in och redovisas.

Ändra inom industrin

Med ett förflutet i stålbranschen tycker jag så klart att projektet under namnet Hybrit är spännande att följa. SSAB, LKAB samt Vattenfall som tillsammans driver projektet har som mål att kunna tillverka fossilfritt stål år 2045. Ståltillverkningen släpper ju idag ut stora volymer växthusgaser.
Jag lyssnade på ett föredrag kring detta härom veckan. Spännande på alla sätt men det kommer att krävas mycket elström. Beräkningarna de har gjort säger att förbrukningen av el för den väntade stålproduktionen kommer att öka med 15 TWh per år.
Är det mycket?
Det motsvarar 11% av Sveriges förbrukning 2018 så ja, det är mycket. Och det är alltså bara själva ökningen, inte det totala behovet.
Utsläppen av växthusgaser kommer att minska enormt om detta projekt lyckas. Men bara om elektriciteten kan levereras.
Och flera andra pågående industriprojekt landar i samma balansförhållande.

Fossilfri el

Det ökade behovet av el måste ju täckas av fossilfri el. Annars är ju inget vunnet.
Hur skall vi kunna leverera dessa volymer? Hur snabbt kan vi bygga ut stora anläggningar för vind och sol? Eller måste vi alla bli självförsörjande på ett helt annat sätt än idag?
Idag vid köldtoppar eller driftsstörningar importerar vi el som ofta är producerad av kolkraft i Danmark eller gas i Tyskland. Är det en framtida möjlighet i ett fossilfritt Sverige?

Detta är några exempel och svaret på dessa frågor har jag inte. Men de måste adresseras. Och vår ambition skall så klart vara fortsatt hög.
Men visst är det enkelt att bara fundera på den ena sidan av myntet. Men baksidan av myntet försvinner inte för det. Men risken finns att strömmen i strömbrytaren gör det.

Med önskan om en fossilfri arbetsvecka,

Urban Månsson
Vd
AB Svensk Byggtjänst