Återigen denna digitalisering – nu med Djibouti som förebild

Digitaliseringen i samhällsbyggandet går snabbare än vad många inser. Smarta städer har vi läst om i mer än tio år nu. Och det finns flera utmärkta sådana exempel. Hela städer som ständigt är uppkopplade.

iroley_smart_city_djibouti_kronika_2016

Bild: IROLEY SMART CITY DJIBOUTI

Även regeringen har nu denna fråga på sin agenda. Man beskriver att industrin har fyra viktiga utmaningar, varav digitaliseringen är den första. Det är insiktsfullt och bra.

Så om någon tycker att det blir för mycket med all digitalisering är det bara att tugga i sig läget som det är. Det finns ingen väg tillbaka.

Det finns vederhäftiga analyser och prognoser som pekar på att den globala marknaden för it-tjänster till smarta städer kommer vara mellan 1,1 till 1,5 miljarder USD år 2020. Och man bedömer att den omsättningen kommer växa med 18 procent årligen.

Sverige och svenskt samhällsbyggande är digitalt välutvecklat i många internationella jämförelser. Men vi har inte de ekonomiska musklerna att i skala 1:1 kunna bygga upp hela smarta städer som sker utanför Sveriges gränser. Det finns en värld där utanför också – som vi är beroende av.

Ett intressant exempel är Djibouti, huvudstad i det lilla landet med samma namn på Afrikas horn. Väster om arabiska halvön. Landet har knappt en miljon invånare. Där finns Djibouti Data Center (DDC). Deras geografiska läge är helt unikt i hela världen. Där möts nämligen fem undervattensfiberkabelsystem som förbinder Europa, Mellanöstern, Asien med Afrika. Den datakraften ger ett enormt digitalt försteg. Man utnyttjar nu denna digitala fördel och kommer bygga en helt ny smart stad med namnet Iroley. Idéerna man har målat upp för den staden ska man inte läsa utan titta på.

Erkänn att man har häftiga visioner. I det lilla landet. I Afrika.

Uppdraget att rita den digitala arkitekturen till Iroley har gått till den svenska delen av teknikkonsultföretaget WSP. Det ska vi vara stolta över. Svensk byggexport är bra.

Det är inte bara i Djibouti som man projekterar och bygger smarta städer. Ett annat intressant exempel är den helt nya staden Songdo i Sydkorea. Projektet med att bygga en helt ny stad började 2003 och är nu inne i slutfasen.

Jämför det med att det i värsta fall kan ta tio år att få ett bygglov här hemma.

De har också fått uppleva att den digitala utvecklingen i samhällsbyggandet går snabbare än man förutsett. 2009 byggde man en stor utställningshall i staden med namnet "Tomorrow City". I den hallen hade man på olika sätt beskrivit hur framtidens städer kommer att fungera med ett antal mer eller mindre spektakulära digitala funktioner och applikationer. Men redan 2011 var utställningshallen stängd. Eftersom alla prognoser redan hade realiserats. Resonemanget bakom beslutet att stänga hallen var att varför ska man besöka gårdagens morgon? Det går också att beskriva som att den digitala utvecklingen går snabbare än man inser.

Andra exempel på satsning på smarta städer finns även i Kina där man 2014 avsatte 8 miljarder USD i en särskild utvecklingsfond för att bygga upp smarta städer. Modellstaden är Zhenjiang.

Och i Indien tillkännagav man 2014 att man kommer bygga 100 smarta städer. Vår Samhällsbyggnads- och IT-minister besökte Indien med anledning av detta projekt förra året. Det ska bli i intressant att se om det kommer några bostadspolitiska utspel med influenser från Indiens smarta städer – eller kanske Djibouti.

Digitaliseringen fortsätter snabbare än många inser. I Sverige och framförallt internationellt.

Digital mognad – det bidrar till bra samhällabyggnad.