Betong, stål eller trä? Ja!

Dessa tre byggmaterial förekommer över hela världen. Det finns kompositer och annat också. Men i Sverige är dessa tre material helt dominerande.

betong_stal_tra_02_1260x630_kronika

 
Jag har stött på många företrädare för de olika materialslagen. Som endast haft sitt material för ögonen. Till och med sett ned på de andra materialen.

Jag har personligen bra erfarenheter av alla tre materialen. De behövs. Alla tre.

Min 19-åriga karriär som entreprenör betongpeakade i Baghdad för drygt 30 år sedan. ABV, där jag jobbade, hade fått ett stort projekt där. Vi skulle bygga 25 skyddsrum runt om i Baghdad. Där behövdes det skyddsrum – av betong. Mina arbetsuppgifter vara att planera produktion och logistik – utan datorer. Produktionen var till största delen att producera och gjuta betong. Vi tog fram vår egen ballast. Betong är ballast med cement. Vi hade två egna betongstationer, en söder om Tigris och en norr om Tigris. Och en massa transmixers om for runt i Baghdad till våra olika sajter, dygnet runt. Och betongpumpar förstås. Värmen gjorde att vi valde att gjuta de större etapperna på nätterna. Det hände någon gång att jag fick rycka in och ansvara en bottenplattegjutning. Produktionen stannade inte för att någon åkte hem på semester. Det skulle rulla på. Och det gjorde det. En sådan gjutetapp var på cirka 350 kubikmeter. Och tog 6 – 8 timmar. Plus för- och efterarbeten. Därefter tillbaka till kontoret och köra ett dagskift med planering. När man är 30 år, är man inte bara vacker, man är stark också.

Arbetslaget som genomförde gjutningarna var duktiga hantverkare från Filippinerna. Det är när man ansvarar för en 350 kubikmeters gjutning, man inser varifrån uttrycket betongfeber kommer ifrån. Inget får gå fel. Allt måste flyta på. Betongen börjar brinna efter någon timme. Och den måste tas om hand.

Förberedelse, förberedelse och förberedelse. Det är lika viktigt även i andra sammanhang

Hela projektet planerades utifrån alla gjutningar. Och det hade vi illustrerat med en betongkurva, som vi kallade den. Det var en ackumulerad kurva som visade hur mycket betong som hade gjutits och uppdaterades varje dag. Och den studerades ingående av alla i projektet. Och det gick bra. Det var ett mycket lyckat projekt.

En bidragande anledning till det lyckade projektet var den goda stämningen och relationerna som växte fram. Vi är fortfarande fem kollegor från Baghdad som ses varje vecka för att ta en Ferrida. Så hette ölen i Baghdad. I det gänget finns en metodutvecklare inom betonggjutningar, med pionjärartade insatser på sitt CV, årets brobyggare för ett antal år sedan samt en av världens nu mest eftertraktade projektchefer till sänktunnlar. Kompletterat med en vetgirig och kompetent cementguru. Som naturligtvis kan sätta sig in i vad vi pratar om.

Livslånga relationer - tack vare betongen.

Efter min sejour på ABV/NCC började jag i stålbranschen. Vd på Halmstads Järnverk, som Halmstadborna alltid kommer att kalla järnverket. Även om det inte längre är något järnverk, utan bara har vidareförädling. Eller med nya ägare med andra namn. Det innebar att jag fick en mängd nya insikter och kunskap om ståltillverkning. Många besök på stålverk runt om i Europa. Och jag insåg snabbt vilken låg status armeringsjärn har bland metallurger. Under mina sju år där fick jag lära mig mycket om stålets möjligheter. Både som ingjutna armeringsjärn och som fristående konstruktioner. Av högkvalitativt stål.

Jag är sedan fem år ledamot i styrelsen för Norrlands Trähus. Ett medelstort, och välskött företag, som levererar prefabricerade trähus till de större entreprenörerna. I Mälardalen. Med stort fokus på slutkunden. Genomtänkta och fiffiga lösningar vid alla anslutningar. Så kvaliteten kan hållas. Under lång tid. Där finns en lång erfarenhet av hur olika trädslag passar till olika byggnadsdelar och gediget hantverkskunnande. Sedan generationer tillbaka. Som sedan har utvecklats till industriellt prefabricerat byggande.

Gemensamt för såväl stålbyggandet och träbyggandet är att de inte klarar sig utan betong – i grunden. Åtminstone.

Det gäller hela samhällsbyggandet.

Personligen är jag övertygad om att varje materialslag behövs. På rätt plats. Ungefär som kostcirkeln. Alltför ensidig kost är inte bra. Tycker jag. Likadant är det med olika byggmaterial. Och det gäller att aldrig förlita sig på historien. Utan hela tiden vara på tå och utveckla nya metoder och koncept. Det gäller alla materialslag. Som alla har sin plats. Om de utvecklas.

Rätt material på rätt plats – det är bra samhällsbyggnad.