Information, inspiration – och en hel del transpiration

Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Så skriver August Strindberg om Carlsson i Hemsöborna.

villa_kyoto_artikel1260x630_kronika

Det finns likheter mellan Carlsson i Hemsöborna och Erik Orvarsson, mannen bakom Villa Kyoto i Göteborg. På Sveriges framsida. Han möter mig på Göteborgs central i flygande fläng och högt tempo. Och han berör.  

Han har låtit energieffektivisera sin 70-talsvilla till ett nollenergihus. För mindre än en miljon kronor. I externa kostnader. Han kommer inte från byggbranschen. Utan har sina rötter i den fasta industrin. Där är man sedan lång tid van att effektivisera flöden. Hela tiden.

En idé som föddes för cirka tre år sedan. Han bodde i en 70-tals villa som varje år kostade 30000 kr i uppvärmning. Som alla andra villor från den tiden. Det borde gå att effektivisera, tyckte han. Och det gick. Ända till noll.

Han berättar att från en början var det terapi efter att hastigt blivit änkling. Efter ett år blev det ett jobb. Allt fokus la han då på detta projekt. Han sökte information på nätet, applicerade erfarenheter från den fasta industrin och han kontaktade ett antal människor som utmärkt sig genom att ligga långt fram. Karin Adalberth med plusenergihuset, till exempel.

Namnet Villa Kyoto kom från Kyoto-protokollet. Hans dåvarande fru fann en pedagogisk pyramid på nätet. Där hade man enkelt beskrivit hur man skulle gå tillväga. För att nolla energin.

Minimera värmebehovet

  ↓

Minimera elbehovet

  ↓

Utnyttja solenergin

  ↓

Visa och reglera

  ↓

Välj värmekälla
 

Men pyramiden går nedifrån och upp.

Genomgången av huset är en orgie i teknik och idéer. Värmekameror, mätinstrument och sensorer för att mäta koldioxid. Som startar fläktar. Bland annat.

Men det är inte bara prylar. Det är mycket tanke där han börjat från grunden. Som man ska göra. Husgrunden är tilläggsisolerad med 120 centimeter långa och 15 centimeter breda skivor. Väggar och tak likaså. Det är solceller, för vatten och el. FTX-ventilation. Återvinning av värmen i avloppet. Han förklarar med glimten i ögat hur toalettvattnet får tillskott på 37-gradigt vätska vid varje besök. Den energin ska man inte spola bort. Utan ta tillvara på tillskottsvärmen. Och det görs. Han visar också stolt på takluckan. U-båtslucka kallar han den. Den består av två luckor med gummilister. Däremellan står luften still – och isolerar.

Disk- och tvättmaskin går självklart på varmvatten, soluppvärmt. Nu börjar det komma sådan utrustning. Och de drar mycket mindre energi jämfört med att värma upp vattnet med elenergi.

Och han återkommer hela tiden att han ser allt i ett 70-års perspektiv. Små och hållbara förändringar. Under 70 år blir det stora tal. Då blir det resultat.

Han nöjer sig inte med tekniska utvecklingen. Processen är lika viktig. Han visar stolt på en pulpet han har i huset. Där finns ett A4-papper med förhållningsregler. För alla som är involverade i projektet. Alltifrån att respektive hantverkare ska notera när man börjar och avslutar sitt arbete till första förband.

Han var lite orolig för hur hantverkarna skulle ta detta. Och alla gillade det inte. Men de som ville göra skillnad, gjorde det. Pulpeten beräknar han ha besparat honom kostnader på mer än 100000 kr.

Där ser man vad beställarkompetens kan betyda.

Att utveckla teknik och processer – det är bra samhällsbyggnad.