Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert i Snåret: ”Något är snett i överklagandeprocessen”

Överklaganden av detaljplaner och bygglov sätter käppar i hjulet för bostadsbyggandet. Men hur går egentligen ett överklagande till? Vem har rätt att överklaga, och varför tar ärendena sådan tid? I det senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret får vi svar på tal från Samir Taha, vd för Aros Bostad, Roger Mogert, stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm, Åsa Ryding, chef för rättsavdelningen vid Länsstyrelsen i Stockholm samt tillförordnad länsöverdirektör och Carl-Gustaf Hagander, arkitekt och tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen.

I fjol överklagades 423 detaljplaner till första instans, vilket motsvarar drygt 26 procent av det totala antalet antagna detaljplaner. I Stockholms stad är procentsiffran dock mycket högre – där överklagas runt hälften av detaljplanerna, enligt Roger Mogert.

Samir Taha som är verksam i Stockholm är frustrerad över mängden överklaganden:

– Majoriteten av våra byggprojekt överklagas – ofta ända upp i mark- och miljööverdomstolen. Och dessutom respekterar inte remissinstanserna svarstiderna. Den finansiella risken för oss exploatörer är därmed väldigt stor då vi måste binda upp pengar för lång tid, konstaterar han.

Roger Mogert håller med om att remissinstansernas långa svarstider är problematiska – inte minst med tanke på att kommunerna är ålagda att utfärda bygglov på betydligt kortare tid:

– Vi ska fixa ett bygglov på 10 veckor medan hanteringen av ett överklagat bygglov kan pågå i sex månader hos länsstyrelsen. Det är en tydlig indikation på att något är lite snett i processen. Man borde kunna hitta ett sätt att bibehålla rättsäkerheten och samtidigt pressa ner överklagandetiderna.

Åsa Ryding menar dock att länsstyrelsens roll är mer komplex:

– Vi kan ju ha många överklaganden på ett och samma bygglov, samtidigt som vi har ett stort behov av att kommunicera med de involverade parterna, vilket drar ut på tiden. Men normalt sett ligger våra bygglovsbeslut inte på sex månader, utan tre till fem månader.

Bostadsbyggande som riksintresse?
Riksintressen har beskyllts för att försvåra stadsutvecklingen och röster har därför höjts om att bostadsbyggandet borde ses som ett riksintresse i sig, vilket också en pågående utredning tar fasta på (riksintresseutredningen). Carl-Gustaf Hagander är inne på samma linje:

– I miljöbalken som hanterar riksintressen finns all verksamhet med förutom människans behov av en bostad. Det är lite konstigt kan jag tycka.

Roger Mogert håller däremot inte med:

– Oavsett om bostadsbyggande skulle bli ett eget riksintresse går det inte att väga två riksintressen mot varandra, och säga att det ena tar ut det andra. Det enda som händer är att vi får ytterligare ett riksintresse, och det kommer inte att förenkla processen.

Lyssna på Snåret via byggtjanst.se/snaret. Diskussionen kring programmen förs på Twitter @Snaaret samt på facebook.com/snaret.podcast och Instagram@snaaret

MyNewsdesk