Jan Gehl: ”Avancerad teknik löser inte framtidens stadsplanering – vi måste ha människor runt oss, annars blir vi deprimerade”

Under ett fullsatt föredrag i Stockholm, arrangerat av Svensk Byggtjänst, bjöd den kände danske arkitekten Jan Gehl på sitt recept för framtidens hållbara och hälsosamma städer. Modellerna finns redan hävdar han – nu gäller det att omsätta dem i praktiken.

Om 30 år kommer 75 % av alla jordens människor att bo i städer. Fortsätter vi att bygga på samma vis som vi gjort hittills kommer det att innebära en katastrof, menar Jan Gehl. Han vet vad han pratar om. Som praktiserande arkitekt sedan början av 60-talet var han med och utformade gågatan Ströget i Köpenhamn, där han ville bevisa sin teori om människans beteende i det offentliga rummet. I sin senaste bok – Städer för människor – sammanfattar han 50 års forskning om stadsliv och analyserar samspelet mellan människorna och bebyggelsen.

– En av mina mest intressanta slutsatser när jag ser tillbaka på de 48 år av stadsutveckling som gått sedan jag skrev mitt genombrott ”Livet mellem husene” är att det är väldigt lite i boken som blivit inaktuellt. Precis som då är vi fortfarande homosapiens, och homosapiens är sociala varelser, stadsplaneringen måste anpassas därefter.

Kollektivet tar plats

Enligt Gehl är problemet med stadsplaneringen, såsom den sett ut i flera decennier, att den mänskliga dimensionen förbisetts, till förmån för biltrafik och starka marknadskrafter. I den modernistiska stadsplaneringen har möjligheterna att röra sig till fots begränsats och staden som en social arena för sina medborgare har inte prioriterats, menar Jan Gehl som i sin senaste bok lyfter fram 12 kvalitetskriterier för att få människor trivas på platser.

– När man inte bygger utifrån människans sociala natur, blir de offentliga platserna ogästvänliga. Ett mardrömsexempel på senare tid är torget i Köpenhamns stadsdel Örestad, det vill man bara springa förbi så snabbt som möjligt. Jämfört med Aker Brygge i Oslo dit folk faktiskt åker långa vägar för att träffas och umgås. Aker brygge uppfyller nästan alla 12 kvalitetskriterier, Örestad inte något av dessa.

Förbättringar har gjorts, företrädesvis i länder med stark ekonomi, men det är fortfarande den modernistiska stadsplaneringen som ligger till grund för framväxten av nya stadsdelar, betonar Jan Gehl. För att bryta denna negativa trend behöver vi agera nu – inte vänta på att teknikutvecklingen ska lösa problem såsom buller, föroreningar och utrymmesbrist.

Hälsosammare stadsbor

Den hållbara staden måste också bli den hälsosamma staden. Dagens stillasittande arbetsliv och bilberoende har lett till sämre folkhälsa och vi har fått betala ett högt pris för att den dagliga motionen inte längre ingår i vardagens aktivitetsmönster. Att fokusera stadsplaneringen till gång- och cykeltrafik torde därför vara en självklar del i hälsopolitiken.

Jan Gehl betonar också de ekonomiska vinsterna med att planera för människan i fokus. Jämfört med exempelvis investeringar i hälsovård och infrastruktur för biltrafik, kostar mänsklig omtanke i stadsplaneringen en bråkdel av detta.

– Vi har en strålande möjlighet när det blir färre bilar i städerna. Om fler delar på bilarna och färre äger en egen bil som bara används 5% av tiden så kommer det frigöras utrymmen. Utrymmet som frigörs kommer anpassas till cyklar och gångtrafikanter, vilket naturligtvis även ger hälsovinster.

Att bygga städer för människor – det är både billigt, enkelt, hälsosamt och hållbart, konstaterar han. Men för att bli en bra arkitekt måste man också tycka om människor – ett viktigt råd han fick av arkitektkollegan och vännen Ralph Erskine.

– Även i mindre städer finns det tillräckligt med människor för att hålla staden levande, men då vi tidigare anpassat det till marknadens krafter, och det till stor del även har varit handlarna som t ex finansierat ortens julgran, så måste småstäderna än mer satsa på fritidsaktiviteterna för att hålla oss i rörelse. Men småstädernas liv är en utmaning världen runt.

Jan Gehl, idag 83 år, har varit verksam som arkitekt sedan 1960-talet och startade år 2000 arkitektbyrån Gehl Architects som haft flera internationella uppdrag. I början av 1960-talet tog han initiativ till gågatan Ströget i Köpenhamn, där han ville bevisa sin teori om människans beteende i det offentliga rummet. Resultatet redovisas i Gehls bok ”Life between buildings” som kom ut 1971 och blev mycket inflytelserik. I boken utvecklar han sina teorier om hur stadsplanering och arkitektur påverkar det offentliga livet.

MyNewsdesk