Riksrevisionen i Snåret – Staten har inte gjort tillräckligt för att skydda bostadsrättsköpare

Nu har Riksrevisionen fått sätta tänderna i frågan om staten gjort tillräckligt för att skydda köparna. Resultatet presenteras i det senaste avsnittet av poddcasten Snåret. Riksrevisionens projektledare, Johannes Österström och Kenneth Carlgren, juridisk expert och utvecklingsansvarig för AMA AF på Svensk Byggtjänst, förklarar vad resultatet kan leda till.

Det svaga konsumentskyddet vid köp av nybyggda bostadsrätter hamnar ofta i blickfånget för kritik, inte minst i media. Enligt Riksrevisionen har de reala bostadsrättspriserna ökat med nästan 400 procent från 2000 till 2017, en siffra som inte i närheten motsvaras av den svenska löneutvecklingen. Belåningsgraden har också ökat. Hushållen tar alltså större och större risker i samband med köpen. Samtidigt har köparna, enligt granskningen, betydligt svagare skydd än i andra branscher och resten av bostadsmarknaden. De enskilda hushållen tar ofta på sig bindande förhandsavtal, de har svagt skydd mot förseningar och sitter i princip helt oskyddade mot nedgångar på bostadsmarknaden.

Statens ansvar

Den 20 februari 2020, kom Riksrevisionens resultat av en granskning där frågan om staten gjort tillräckligt för skydda köparna besvaras. Enligt Riksrevisionen är svaret ett rungande nej. Rekommendationen riktas främst mot regeringen.

– Det är svårt för de berörda myndigheterna som Konsumentverket, Boverket, Fastighetsmäklarinspektionen och Finansinspektionen att utveckla en praxis när lagstiftningen inte finns. Det är regeringen som kan lämna förslag till riksdagen om förbättringar i lagstiftningen, berättar projektledaren Johannes Österström.

Redan 2017 visade utredaren Michaël Kochs i SoU:n “Stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden” stora brister i skyddet. Men en lagändring som skulle träda i kraft 2019 och ge konsumenterna kom aldrig. Nu tros Riksrevisionens granskning sätta press för att en förändrad lagstiftning till sist ska ske.

Konsumentskyddets konsekvenser

Även om skärpt konsumentskydd kan leda till krympta marginaler för bostadsutvecklare, vilket kan leda till att färre vill utveckla bostäder, så bedöms konsumentskyddet även kunna leda till att fler potentiella konsumenter vågar köpa nybyggda bostadsrätter när gråzonerna i avtalen försvinner.

Kenneth Carlgren, juridisk expert och utvecklingsansvarig för AMA AF på Svensk Byggtjänst, tycker att man ska se ett stärkt konsumentskydd som något positivt för branschen.

– Bostadsutvecklarna kommer behöva göra noggranna beräkningar på hur de ska göra en byggnation, det kommer därmed bli en självrensning av oseriösa aktörer och det kommer gynna branschens förtroende hos konsumenterna.

Lyssna på Snåret!

MyNewsdesk