Ny undersökning – 60 miljarder kan sparas med bättre kommunikation

Ny undersökning – 60 miljarder kan sparas med bättre kommunikation

Enligt en ny undersökning från Svensk Byggtjänst kostar bristande kommunikation i förvaltning av fastigheter och anläggningar 20 miljarder per år. Tidigare undersökningar visar att dålig kommunikation årligen fördyrar byggproduktionen med 40 miljarder. Alltså kan bättre kommunikation i bygg- och förvaltningsprocessen sammantaget spara 60 miljarder varje år. Det nya klassifikationssystemet CoClass skulle kunna förverkliga hälften av denna potential.

Enligt Svensk Byggtjänsts undersökningar från år 2007 och 2014 fördyrar bristande kommunikation produktionen i större byggprojekt i Sverige med cirka 13 procent. Med dagens byggvolym innebär det en total kostnad på cirka 40 miljarder per år. Vid båda tillfällena tillfrågades 240 chefer i hela byggprocessen och det hade inte skett någon synbar förändring mellan år 2007 och 2014.

Nu har dessa studier följts upp men en ny undersökning gällande bristande kommunikation i förvaltning av fastigheter och anläggningar i Sverige. Här har intervjuer gjorts med 290 chefer inom elva olika typer av aktörer, som på olika sätt är verksamma i delar av förvaltningsprocessen. Liksom tidigare är det Industrifakta som genomfört undersökningen på uppdrag av Svensk Byggtjänst.

9 miljarder att spara i bostadsförvaltning

I denna nya undersökning gör de tillfrågade bedömningen att det i genomsnitt skulle vara möjligt att minska den årliga kostnaden för förvaltning i flerbostadshus med 15,3 procent om beskrivningar och annan information i projektet fungerar optimalt. Detta skulle kunna innebära en möjlig total besparing på i storleksordningen 9 miljarder kronor per år för hela beståndet av flerbostadshus.

Offentliga fastighetsbolag är den grupp som tror att det går att göra den största besparingen. Deras bedömning är 25 procents minskning av den årliga förvaltningskostnaden.

8 miljarder potentialen gällande lokaler

Totalt bedömer de intervjuade att det i genomsnitt skulle vara möjlig att minska den årliga kostnaden för privata och offentliga lokaler med 15,1 procent. Detta är lika med en möjlig total årlig besparing på närmare 8 miljarder kronor. Offentliga fastighetsbolag, ventilationsinstallatörer och värme/sanitetsföretag är de grupper som tror att det går att göra den största besparingen. Bedömningen är cirka 20 procents minskning av den årliga förvaltningskostnaden.

Ytterligare 3 miljarder inom anläggning

När det gäller anläggningar (vägar, VA, gator, gatumiljöer) bedömer de 40 intervjuade byggherrarna och entreprenörerna inom anläggning att det i genomsnitt skulle vara möjligt att minska den årliga kostnaden för förvaltning med 18 procent. Det motsvarar en möjlig total kostnadsbesparing på drygt 3 miljarder kronor per år. Anläggningsentreprenörer redovisar den största besparingspotentialen.

20 + 40 = 60 miljarder

Sammantaget för hela förvaltningssektorn blir det alltså en bedömd total besparingspotential på 20 miljarder per år.

Summerar man besparingspotentialen i denna nya undersökning om förvaltning, med den i tidigare undersökningar gällande byggproduktionen blir totalbeloppet 60 miljarder. Det är alltså sammantaget vad bättre kommunikation skulle kunna spara i hela bygg- och förvaltningsprocessen i Sverige.

Alla kan spara – stor potential i förvaltning

Alla aktörer i bygg och förvaltning kan tjäna på bättre kommunikation - men framförallt byggherrar och fastighetsägare, enligt Industrifaktas undersökningar på uppdrag av Svensk Byggtjänst.

Och om man tänker sig att det med bättre kommunikation är möjligt att spara över 15% i förvaltningskostnaden varje år, så blir förstås förvaltningsledet det mest intressanta. Det blir stora summor under en livscykel på kanske 100 år för en byggnad.

CoClass kan förverkliga halva besparingspotentialen

Om det nya klassifikationssystemet CoClass utnyttjas fullt ut kan hälften av denna besparingspotential förverkligas. Den bedömningen görs av branschprojekt BSAB 2.0 som står bakom utvecklingen av CoClass.

CoClass ger en digital och gemensam kommunikationsstruktur för all byggd miljö genom hela livscykeln.

Tittar man närmare på problemen med kommunikation som lyfts fram i de tidigare och den nya undersökningen, är det tydligt att det är just en bra kommunikationsstruktur som saknas.

Otydliga underlag och otydliga definitioner

Den tydligaste orsaken till bristande kommunikation, som lyfts fram i undersökningarna om byggproduktionen, är otydliga anbudsunderlag och handlingar samt att det ges olika information till olika aktörer.

De konkreta merkostnader som kommunikationsbristerna ger upphov till i produktionen utgörs av tilläggsarbeten och korrigeringsarbeten på grund av felaktig information eller missförstånd.

När det gäller tänkbara positiva effekter av förbättrad kommunikation i förvaltningen, pekar flesta i den nya undersökningen på bättre tidhållning, minskad risk för störningar eller förseningar, bättre samarbetsklimat samt minskad risk för fel och skador på grund av missförstånd. Otydliga underlag till konsult/entreprenör, olika information till inblandade parter samt otydligt definierade behov upplevs vara de vanligaste problemen i kommunikationen inom förvaltningen.

”CoClass blir det nya språk som behövs”

–Med andra ord är problemen i princip den samma i produktion och i förvaltning. Man saknar ett tydligt och gemensamt språk mellan alla aktörer. CoClass blir nu detta nya språk, menar Helena Dahlberg, ansvarig för AMA och BSAB/CoClass på Svensk Byggtjänst.

Läs hela den nya rapporten om bristande kommunikation i förvaltning här
Läs tidigare rapport (2014) om bristande kommunikation i byggproduktion här