Vi använder cookies för statistik, anpassat innehåll och annonser. Genom att fortsätta använda sidan accepterar du cookies och vår personuppgiftspolicy.

Tillbaka

Nyheter och förändringar i AMA Hus 21

Text: Martin Steno, Niklas Olars och Sara Hjerpe Sällquist

null

Är du nyfiken på alla nya förändringar i AMA Hus 21? För den nya utgåvan har en översyn av texter gjorts, koder har skapats, rubriker har ändrats, tabeller och figurer har lagts till eller uppdaterats. I denna artikel ges ett urval av de förändringar som skett i AMA och RA.

När den här artikeln publiceras ska AMA Hus 21 med tillhörande RA Hus 21 redan finnas ute sedan någon vecka. De är resultatet av ett projekt som har löpt över nästan två år. Projektet som letts av Svensk Byggtjänst har involverat ett trettiotal utredare som ansvarat för kapitel och avsnitt inom sina specialistområden. Dessutom har allt material stämts av mot en referensgrupp som bestått av 20 personer från olika områden av branschen. Svensk Byggtjänst vill tacka alla dessa engagerade personer för en mycket bra arbetsinsats.

Utredningsarbetet
För utredningsarbetet har uppdraget varit att gå igenom texterna och föreslå förändringar utifrån ändringar som redan tagits in i AMA-nytt, men dessutom mycket annat. Det kan handla om synpunkter från branschen, ny teknik, nya material och produkter, eller en anpassning efter nya branschregler, standarder eller dylikt. Materialet har sedan strukturerats och bearbetats av AMA-redaktionen innan det sammanställts till en remissversion. Arbetet med AMA Hus 21 har delvis varit något annorlunda än för tidigare utgåvor, beroende på den rådande pandemin. Olika typer av möten och sammankomster med utredare, referensgrupp och AMA-redaktionen, har fått hållas via digitala kanaler. En omställning som i mångt och mycket fungerat överraskande bra.

Remissynpunkter
Under sommaren 2020 fanns materialet till blivande AMA Hus 21 ute som remiss. Det var en öppen remiss som fanns tillgänglig för alla på Svensk Byggtjänsts webbplats. Dessutom gick remissen ut i ett riktat utskick till ett stort antal personer inom branschen.
Som resultat av remissen har det kommit in cirka 800 synpunkter. Mängden synpunkter är mycket glädjande eftersom AMA Hus är ett verktyg som tas fram för branschen, men också i samarbete med branschen. Synpunkterna har kommit från såväl enskilda personer som företag och organisationer. Kvaliteten på remissynpunkterna har genomgående varit hög och flertalet synpunkter har kunnat beaktas i någon form. Några synpunkter handlar om att något saknas i texten. I flera fall visar det sig då att det är något som redan finns infört under en överordnad kod. Därmed fångas det med automatik upp av pyramidregeln. Det har även kommit in synpunkter som kan vara ”för stora” för att vi ska hinna göra något åt dem i nuvarande projekt. Men de kommer att ligga till grund för utredning inför nästa uppdatering av AMA Hus. Totalt sett har de synpunkter som vi fått in varit relevanta och kommer att vara värdefulla i det fortsatta arbetet. Några synpunkter har även givit oss anledning att skriva förklarande artiklar i AMA-nytt. Vi vill rikta ett stort tack till alla som har lämnat remissynpunkter.

Viktiga förändringar
Efter att remissynpunkter beaktats har även dessa ändringar arbetats in i materialet. Här följer ett urval av de viktiga förändringar som gjorts i AMA Hus 21:

  • Under HSD.1441 Sargar till takluckor har höjden på sargar på tak fått förslag till ändring. Den föreslagna höjden är minst 275 mm. Anledning till förslaget är att få bättre samstämmighet med uppdrag på vägg. Att just 275 mm valts som minsta mått är en anpassning till virkesmått. Dock har flera remissinstanser ansett att 275 mm är för högt varför höjden fortsatt är 200 mm.
  • För industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor finns branschstandarden

Certifierad Målad Panel (CMP). CMP-systemet har införts i AMA som ett alternativ till eventuell annan certifierad ytterpanel, under bland annat HSD.16.

  • Ny figur AMA HSD.262/2 Principutförande av liggande limträpanel med sockelbeslag vid regnskyddad balkong eller altan.

En ny figur AMA GSN.18/1 Exempel på förbandsmontering av underlagsspontluckor. Det finns krav på förbandsmontering om luckorna ska ingå i den stabiliserande funktionen, se figur i artikeln.

Figur AMA GSN.18/1. Exempel på förbandsmontering av underlagsspontluckor.
Figur AMA GSN.18/1. Exempel på förbandsmontering av underlagsspontluckor.
  • Under MCB.1 finns ett helt nytt textavsnitt med krav och anvisningar för beläggning av trätrall utomhus, inklusive figurer och tabeller. I artikeln finns exempel på ny figur AMA MCB.1/2. Erforderligt kantavstånd för fästdon samt minsta bredd på rörelsefog mot grund, vägg eller pelare.
Figur AMA MCB.1/2. Erforderligt kantavstånd för fästdon samt minsta bredd på rörelsefog mot grund, vägg eller pelare.
Figur AMA MCB.1/2. Erforderligt kantavstånd för fästdon samt minsta bredd på rörelsefog mot grund, vägg eller pelare.
  • Under MCB.1 finns ett helt nytt textavsnitt med krav och anvisningar för beläggning av trätrall utomhus, inklusive figurer och tabeller. I artikeln finns exempel på ny figur AMA MCB.1/2. Erforderligt kantavstånd för fästdon samt minsta bredd på rörelsefog mot grund, vägg eller pelare.

 

  • Kapitel LFS har många förändringar, bland annat en ny kod och rubrik, LFS.3 Kemisk och termisk modifiering av trä, som behandlar alternativa träskyddsmetoder.
  • Reviderade krav under MB med hänsyn till nya riktlinjer för Plattsättning utomhus från Byggkeramikrådet, BKR. Lutning på underlag för plattsättning ska vara minst 1:60. Förändringen berör MBE.111 med fler koder.
  • På grund av misstolkningar av kraven för största mängd kvarstående vatten på yttertak och ytterbjälklag av tätskiktsmattor, har texter formulerats om under JS med flera avsnitt. Det tidigare kravet på högst 30 mm kvarstående vatten har tagits bort. För att inte få diskussioner om hur mycket vatten det får stå på ett tätskikt säger AMA Hus 21 att underlaget för tätskiktet ska ha fall till brunn, hängränna eller annat utlopp. Minsta fallet har även specificerats till 1:100 för ytterbjälklag och 1:40 för yttertak. Följande RA-text har förts in: ”Beakta nedböjning vid dimensionering av yttertak eller ytterbjälklag som ska förses med ovanliggande tätskikt enligt JSE. Yttertak eller ytterbjälklag bör utformas på ett sådant sätt att det inte bildas kvarstående vatten. Beakta att ränndalar intill vägg eller sarg respektive mellan motfallstak får vara horisontala.” Under JSE har det även förts in en ny okodad underrubrik ”Omtäckning” med text i RA. Där berörs även problematiken med kvarstående vatten, och hur det kan åtgärdas vid omtäckning. Se även separat artikel i detta nummer av AMA-nytt: Kvarstående vatten på yttertak.
  • Underlagstäckningar av byggpapp och underlagsdukar på fast underlag har samlats under en gemensam kod och rubrik JSB. Men det görs fortfarande en uppdelning mellan underlagstäckningar av byggpapp och underlagstäckningar av underlagsduk. Underlagsdukar har flyttats från JSC.6 till JSB.4. Det innebär att JSC.6 som hade rubriken ”Vattenavledande skikt av underlagsduk för överläggsplattor och plan plåt i yttertak” numera heter JSB.4 Underlagstäckningar av underlagsduk på underlagsspont e d i yttertak. Detaljutförande för underlagsstäckningar och underlagsdukar har samlats under JSB.6 Detaljutföranden av underlagstäckningar på underslagsspont e d av byggpapp eller underlagsduk för överläggsplattor och plan plåt på yttertak. Det vill säga att JSC.12 och JSC.62 har slagits samman till JSB.6.
  • I stället för att beskriva brunnar, bräddavlopp med mera under tre koder och rubriker (JSE17, JSE.27, JSE.47) har dessa i stället samlats under den gemensamma koden JSE.7 Kompletteringar till vattentätt skikt.
  • JSF Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta, duk, plastfilm m m i hus, har kompletterats med ett antal detaljlösningar och nya figurer, exempelvis figur AMA JSF.52/1, som visar hur fuktskydd av plastfilm ska monteras under träbjälklag, se figur i artikeln.
Figur AMA JSF.52/1. (Figuren visar hur fuktskydd av plastfilm ska monteras under träbjälklag.)
Figur AMA JSF.52/1. (Figuren visar hur fuktskydd av plastfilm ska monteras under träbjälklag.)
  • För att få samma struktur och uppbyggnad av kapitel B i AMA HUS och AMA Anläggning så har Kod BJC.1121 och BJC.1221 utgått och ersatts med okodade underrubriker under respektive BJC.112 och BJC.122.
  • I AMA har det förts in två nya toleranstabeller avseende element av betong. Det gäller tabell AMA 27.B/GSC-2 Stominnerväggar av element av betong och tabell AMA 27.HFB/GSC-2 Hisschaktstommar av element av betong.
  • Tabell RA 41.C/1 Vägledning vid val av taktäckningsmaterial, har fått en översyn och komplettering med hänvisning till BSAB-koder för de olika taktäckningsmaterialen.
  • Samtliga koder i Y-kapitlet utom YV och YX har annullerats och ersatts med nya koder. Anledningen är att samtliga tekniska AMA ska ha samma övergripande kodstruktur för Y-kapitlet. Ändringen är redan genomförd i AMA EL 19, AMA VVS & Kyla 19 och AMA Anläggning 20.
  • Toleranstabeller avseende element av betong i kapitel 2 och 4 är justerade och samordnade med Svensk Betongs publikation Toleranser.
  • Förtydligande om provningstäthet har förts in under ZSB.11 Tätning med fogmassa.
  • Kapitel ZSE har hittills redovisats i ett avsnitt utan underrubriker. För att underlätta för användaren har kapitlet nu omstrukturerats med underliggande koder och rubriker, i huvudsak baserade på gällande eurokoder.
  • I kapitel FS har möjligheten att föreskriva återanvändning av mursten och tegel införts.
  • Under FS har krav för murning av skalmurar förtydligats med avseende på nedersta murverksskikt, underlag, vattenutledande skikt och den luftade spalten.
  • Under LB har ett krav gällande arbetstemperatur för putsbruk införts för att säkerställa bra härdningsförhållanden.
  • Under de senaste åren har behov av fuktskydd i anslutning till fönster diskuterats ingående och många fönstertillverkare anger nu i sina monteringsanvisningar att någon form av fuktskydd måste monteras. Detta uppmärksammades i AMA Hus 18 bland annat genom råd om fuktskyddsskikt under NSC.1, och att ett perforerat fästbleck tillsammans med ett tätskikt redovisats i avsnitt JT-.521. Detta har i förslag till AMA Hus 21 utvecklats ytterligare i flera avsnitt i AMA Hus. Exempelvis har råd och figur kompletterats under NSC.1, och i avsnitt JT-.521 visar flertalet av figurerna ett fuktskydd. Bland annat figur AMA JT-.521/6. Perforerat fästbleck med fuktskydd.
  • Förändringar i 1090-serien har lett till anpassningar i vissa kravnivåer. Bland annat har de nya standarderna SS-EN 1090-4 och SS-EN 1090-5 lagts till beträffande utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner. Många koder och rubriker har påverkats av förändringen, bland annat under GSM, HSB, JT, JV och ZSE. Även toleranstabeller har ändrats under kapitel 2 och 4. Det har i vissa fall varit svårt att göra en bra anpassning till de nya standarderna som bland annat innehåller lite lägre krav än de som anges i AMA. Det finns i rådtexterna kommentarer om detta. En viktig konsekvens är att alla detaljer som tidigare redovisats i avsnitt JT-.4 inte längre finns kvar i AMA och att alla detaljer måste redovisas av projektören.
  • Avsnitt NSJ har kompletterats med NSJ.-73 med underliggande koder och rubriker som kan användas för att beskriva utföranden med taksäkerhetssystem med vajer eller skena.
  • I avsnitt ESE under okodade underrubriken Uttorkning före beläggning, har omformuleringar gjorts i texten. Det gäller främst avseende betongens fukttransportförmåga samt att betongens sammansättning, inklusive puzzolana (mineraliska) tillsatsmaterial, ska beaktas för att bedöma fukttransportförmågan. Ny forskning har visat att det inte bara är vattencementtalet (eller vctekv) som påverkar uttorkningen, utan främst den enskilde betongens fukttransportförmåga, vilket kan skilja sig mycket mellan olika betongtyper med olika sammansättningar.
  • Under 01.S har avsnittet om Miljökrav strukturerats om och utökats bland annat med text om Miljövarudeklarationer.
  • Under 01.S har avsnittet om Fukt uppdaterats och förtydligats avseende Relativ fuktighet (RF) i betong.
  • Under avsnitt JS och JT har ett antal figurer reviderats och nya figurer har lagts till.
  • Artikeln Nyheter om plåt i AMA Hus 21 redovisar ett antal förändringar, främst under avsnitt JT.
  • Under MCC Beläggningar av trä inomhus, finns text som ställer krav på maximalt 90 procent relativ fuktighet (RF) i betongunderlaget vid läggning av parkett och trägolv med underliggande fuktskydd. Under utredningsperioden har möten hållits med avseende på hur hög RF som kan tillåtas i underlaget. Det har funnits förespråkare för att höja nivån till 95 procent RF. Argument för höjningen har bland annat varit att kunna använda klimatförbättrande betong och få kortare torktider. Mot detta har ställts risken att få fuktrelaterade skador på golven. Remissynpunkter som förespråkar de båda olika nivåerna har kommit in. Utredningsarbetet har utmynnat i att ingen förändring görs, eftersom det inte finns entydiga bevis som visar på att 95 procent RF kan gälla som generellt krav. Dock har ny RA-text lagts till som säger ”AMA anger 90 procent relativ fuktighet (RF) som gräns för när trägolv får läggas på undergolv av betong som belagts med fuktskyddsskikt av plastfolie.
    Ange om annat projektspecifikt krav ska gälla.”

AMA-redaktionen vill gärna få återkoppling på innehållet i AMA Hus 21. Mejla synpunkter och idéer till förbättringar till ama@byggtjanst.se. Det är något som bidrar till att säkerställa att AMA förblir branschens gemensamma verktyg för kravställande med aktuella och etablerade metoder.

nullSvensk Byggtjänst15 Apr 2021