Vad är BIM?

Med byggnadsverk avses såväl infrastruktur som byggnader, till exempel järnvägar, hus, tunnlar, anläggningar, vägar, försörjningssystem broar och VA-ledningar. Modellen innebär att man skapar digitala objektsbaserade modeller, där objekt i modellen representerar verkliga objekt, till exempel en pelare till en bro, en vägbana eller en vägg. Objekten förses ofta med både geometrier och andra egenskaper, vilket gör att information kan användas till flera olika ändamål och av flertalet aktörer.

Om vi fortsätter på det enkla svaret, så handlar BIM om att leda genom att hantera information på ett strukturerat och planerat sätt.

Tänk dig en virtuell trädkoja där spik, plank, repstegen och till och med trädet har återskapats digitalt. Objekten kan vändas på, deras egenskaper och form har exakta värden och kan kopplas till leverantörer. Vi vet vem som kommer leverera plankorna, måtten på dessa samt kan se olika material av repstegar och priserna på dessa. Hela trädkojan skapas digitalt och det går snabbt att mäta, tillföra och utvärdera hur konstruktionen kommer svara mot behov och krav.

Vad är nyttan med BIM?

Sammanfattningsvis kan man säga:

• Produkterna blir bättre och mer ändamålsenliga
• Processen blir effektivare
• Icke-värdeskapande aktiviter reduceras
• Kvaliteten blir högre inom både process och produkt
• Tidskrävande ledtider försvinner
• Kostnaderna blir lägre

Den modell som skapas får namnet Byggnadsinformationsmodell och arbetssättet kallas Byggnadsinformationsmodellering.

Dessa två benämningar kan man läsa mer om under "Definition av BIM" enligt Bygghandlingar 90, del 7 utgåva 2:

Byggnadsinformationsmodell: digital modell av den information som genereras och förvaltas under ett byggnadsverks livscykel. Informationen omfattar (”lagras i”) såväl fysiska objekt (byggdelar) som abstrakta objekt (utrymmen, kostnader, energibehov, produktionsplanering, förvaltningsbehov med mera), liksom relationen mellan dem. En BIM kan bestå av flera olika delmodeller.

Byggnadsinformationsmodellering: processen att generera och förvalta information om ett byggnadsverk under dess livscykel.

En stor del av byggbranschen kopplar uttrycket ”en digital modell” till en 3D-modell. Här är det lätt att missa att 3D inte är det främsta anledningen till att använda BIM, utan att information finns lagrad i objekt. Den grafiska modellen är bara en ”vy” av informationen. Andra vyer kan vara ritningar och rapporter från databasen. I Norge används ibland därför uttrycket ”grafisk rapport” istället för ritning.

För att förstå BIM kan man jämföra med teknologin som används i moderna objektsorienterade programmeringsspråk. Först skapas klasser (classes på engelska) som bär förprogrammerade funktioner (En dörr skär t ex upp ett hål i en vägg). Klasserna bär även en uppsättning egenskaper (properties på engelska) t ex bredd och höjd. När klassen sedan används så skapas objekt (unika förekomster/instanser av klassen). Varje objekt ärver funktioner och uppsättningen egenskaper från klassen. För varje individuellt objekt tilldelas sedan värden på egenskaperna. Bredd är t ex 1000 mm och höjd är 2100 mm.

Grunderna i BIM-teknologin är alltså:

• Klasser Indelning av den byggda miljön, taxonomi (begrepp)
• Objekt, en förekomst (instans) av en klass, en digital tvilling
• Egenskaper beskriver objekten

Hänger du med så långt? Bra!

Den viktigaste ingrediensen i BIM är informationen som lagras i objekten samt på vilket sätt den används. Ett BIM-objekt blir lite som ett datapaket som kanske innehåller en grafisk vy över objektet samt givetvis dess egenskaper. Somliga egenskaper kan vara relaterade till geometrin, till exempel bredd, höjd, längd medan andra kan vara rena ”metadata” som till exempel brandklass eller ingående material.

BIM kräver, som du kanske förstår, ett stort förberedande arbete i att skapa objektsbibliotek.

Ok, det här låter bra – men om man vill bli datateknisk?
Ja, då bygger BIM på objektsorienterad informationshantering. Att information lagras och struktureras i objekt (databasposter) som sorteras med hjälp av klassifikation istället för att lagra information som fritext i dokument. Data i objekten kan användas till en mängd olika syften, till exempel för simulering eller dimensionering. Objekten är ”informationscontainrar”.

Hur gjorde man förr?
Förr när ritningar togs fram, så kunde information endast förmedlas, på papper. Idag har vi helt nya möjligheter att överföra information via till exempel databaser eller Internet. Ritningen som den huvudsakliga ”informationsbäraren”, har därmed spelat ut sin roll.

Är BIM-objekt som byggklossar?
BIM-objekten kan ses som digitala ”byggklossar”, det vill säga man försöker beskriva verkligheten och verkliga objekt som digitala tvillingar till exempel pelare, väggar, bjälklag osv.

Men blir aldrig modellen låst?
Nej, modellen ”förädlas” i flera steg efter skeden (lite som milstolpar) i projektet, dvs. graden av detalj och mängden information ökar gradvis i projektet. Branschen har emellertid ännu inte enats om vilka informationsmängder och steg som olika skeden ska innehålla, men oavsett så är hela tiden modellen alltid levande. Olika informationsleveranser vid olika skeden kan betraktas som låsta genom att de är statusmärkta.

Varför använder inte alla BIM idag?
Som vi tidigare har nämnt, kräver BIM ett stort förarbete med att skapa objektsbibliotek. Detta gör att branschen behöver ägna tid åt att skapa objekt. Lyckligtvis är det inom vissa områden, som till exempel stålprojektering, ganska begränsat med antalet varianter/produkter/former. Detta kan vara ett av skälen till att man kommit ganska långt i användning av BIM inom den typen av område.

Kan man inte få med ett objektsbibliotek så det bara är att tuta och köra?
Vissa CAD-leverantörer, framförallt på installationssidan (till exempel MagiCad), tillhandahåller produktbibliotek som en del av leveransen och då är startsträckan betydligt kortare för användarna. Då installationsprodukter har koppling till materialleverantörer så bekostas detta arbete oftast av dessa, så användaren behöver inte tänka på den biten. Numera finns också flera digitala produktkataloger som innehåller nedladdningsbara BIM-objekt, men informationskvaliteten i sådana BIM-objekt kan variera beroende på källa. Den som laddar ned BIM-objekt från nätet måste själv ansvara för att informationen i objekten är korrekt och motsvarar den information som är kravställd i ett visst projekt.

Men alla får alltså inte ett objektsbibliotek?
Prispressen gör att många objekt inte blir kompletta, de kan vara felkonstruerade, inaktuella eller helt enkelt svåra att få tag på för användarna. Olika programvaror kräver också olika dataformat vilket försvårar utveckling av BIM-objekt.

Behovet av att modellera en generisk (ej fabrikatsbestämd) byggdel i tidigt skede (till exempel typväggar) finns också. För dessa objekt så finns inga leverantörer som har något kommersiellt intresse i att tillhandahålla bibliotek och detta försvårar för byggbranschen att arbeta på ett liknande sätt.

Kommer BIM förändra byggbranschen?
BIM-tekniken vänder upp och ner på både arbetsprocesser och organisationer. Redan nu förekommer det att projektörer skapar gemensamma byggnadsmodeller i en gemensam databas, vilket ställer mycket av den gamla ritningsbaserade arbetssätten på ända. I en gemensam modell behöver man veta vem som gör vad, vem som redovisar vad och vem som ansvarar för vad.

Det är upp till beställaren att definiera vilken information man är intresserad av eftersom BIM-modeller kan bära i stort sett vilken information som helst. Det vill säga beställaren behöver kravställa  den information som krävs för olika processer. Det här gör att BIM-tekniken har fått branschen att börja standardisera sitt arbetssätt och tänka igenom sina affärsprocesser.

Idag handlar det inte bara om projektering när allt fler beställare ställer krav på BIM. Det ställs även krav på att modellen hålls a-jour under byggtiden för att slutligen övergå till en så kallad ”as-built” modell (relationshandling) som kan användas under förvaltningsskedet.

Ett krav som inte behöver ställas, för det är branschen redan överens om, det är att BIM är här för att stanna. Nya närbesläktade akronymer dyker dock ständigt upp såsom PIM (Project Information Model) samt AIM (Asset Information Model), men de får vi berätta om en annan gång.