Hinder och insikter

1. Varför valde projektet att arbeta med träprodukter?

Trä var egentligen inte vårt förstahandsval. Den ursprungliga idén var att arbeta med olika typer av stålkonstruktioner, plåt och metallprodukter. Detta eftersom klimatbesparingen skulle vara markant större (cirka 1 000 procent högre, enligt en uppskattning). Det finns också enkla sätt att hitta återbrukade stålprodukter med tydlig kvalitetssäkring.

Några saker gjorde att vi ändå inte valde att fortsätta med den idén:

• Alla aktörer hade inte erfarenhet av att arbeta med stål som material. Till exempel behövs utbildade svetsare i stället för snickare. Det hade vi inte i projektet.
• Att frakta stålprodukter är mer klimatbelastande än att frakta träprodukter. Om vi hade jobbat med stål hade vår verkstad behövt vara belägen närmare Stockholm, där mässan skulle vara.
• Alla aktörer hade gemensamt bättre erfarenhet av att arbeta med trä – till skillnad från stålprodukter, där vissa var specialister och andra var nybörjare.

Några lärdomar:

• Kartlägg begräsningar i projektet gällande materialval, till exempel för tänkta samarbeten.
• Gör en kompetenskartläggning över kunskap i projektgruppen.
• Gör gedigen trendspaning om liknande projekt på marknaden.
• Återbrukade träprodukter kan transporteras längre än återbrukade stålprodukter.
  
  

 

2. Är det svårt att hitta återbrukade trämaterial att bygga in?

Just träprodukter är det absolut svåraste. Något som också finns som slutsatser i Områdesanalys för cirkulärt träbyggande, som Sweco har tagit fram åt Bioinnovation (2021).

Här kommer några intressanta fynd från projekttiden:

• Endast 4 % av återbrukssamordningen sker externt i kommersiella forum utanför den egna organisationen.
• 96 % av återbruket som sker i Stockholm sker inom den egna organisationen.
• Stort mörkertal, mycket återbruk förmedlas utan att det finns ett digitalt spår eller statistik.
• Förmedling av många mindre återbruksaktörer som inte är uppkopplade i ett digitalt system, svårt att spåra.
• Fastighetsägare har förråd med återbrukbara produkter, men de är inte upplagda i några digitala system. Sköts ofta av en fastighetsägare eller eldsjäl.
• För att få fram en sådan siffra har Sweco utgått från digitala system som har förmedling utanför den egna organisationen (tex. CCbuild). Som sedan presenterats och granskats av Fastighetsägarutskottet i Klimatarena Stockholm.

Några lärdomar:

• Det enklaste sättet att garantera att återbrukade produkter finns tillgängliga är att inventera sitt eget avfall och sina egna materialresurser.
• Fler aktörer måste våga dela med sig av sina resurser till andra organisationer än sina egna.
• Svensk Byggtjänst har använt material från One More, med återbrukssamordning från Sweco.

 

 

3. Vet avfallsaktörer och återbruksentreprenörer skillnaden mellan avfall och resurs?

Vi upplevde att svaret var nej, vilket förvånade oss. Behandlat trä (exempelvis tryckimpregnerat trä) sorteras alltid som farligt avfall. Detta gör att det måste ske en omklassningsprocess från avfall till resurs för att materialet ska kunna återanvändas. Det här var det inte många entreprenörer som hade koll på – och flera försökte sälja avfall och farligt avfall till projektet upprepade gånger.

Några lärdomar:

• Avfallsaktörer och återbruksentreprenörer vet inte alltid vad återbrukat material är enligt avfallsförordningen.
• Avfallsaktörer och återbruksentreprenörer tror ibland att överblivet virke från projekt räknas som återbruk. Det gör det inte, eftersom det aldrig har använts. Man får fortfarande pluspoäng för att det är cirkulärt och avfallsminimerande – men återbruk är det inte.

 

4. Hur funkar garantier för återbrukat material?

I majoriteten av återbruksprojekten i regionen Stockholm tar fastighetsägaren garantiansvaret för produktens innehåll och kvalitetssäkring, medan entreprenörens garantiansvar vid återbrukade produkter begränsas till vid utfört arbete (med ändring av ABT kap 5 §5). I övrigt har entreprenören garantiansvar enligt ABT 06.

Garantier fungerar olika för olika produkter och material. Centrum för cirkulärt byggande, som drivs av Svenska miljöinstitutet (IVL), har samlat ett 100-tal rapporter som vägleder bygg- och fastighetssektorn i garantilämning för återbrukbara byggprodukter.

Några lärdomar:

Grundregeln är att det är ursprungstillverkaren/säljaren som står för eventuella produktgarantier. Huruvida dessa garantier gäller eller ej när produkterna återbrukas avgörs av hur villkoren för garantierna ser ut.

Man kan dela upp garantier för återbruk i fyra delar:

1. Fast inredning: till exempel entrépartier, trappor och ramper, dörrar, undertak, golv och textilplattor, glaspartier, belysning, sanitetsporslin och fönster.
2. Yttre ytskikt (tak, fasad, markmaterial).
3. Övriga installationer (el och VVS).
4. Stomme.

Referenser:

1. Guide #9 Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning. https://docplayer.se/15572839-Juridiska- forutsattningar-for-forebyggande-och-ateranvandning.html
2. Återanvändning av bygg- och rivningsmaterial och produkter, rapport 2019. Rapport 2019 Rapport 2019 https://www.pressmachine.se/obj.php?obj=59289&id=bl5q7iinukrq4x0rzp9zvc53x57uxuh7nzlkkd6euxvhabfipw1tdpndhza87fymn42i64zvb0qvd5nd7y3bd6v274taev3f8tz&dl
3. Byggåterbruksguiden – Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen, rapport 2022:01. https://ccbuild.se/media/3etbdqx5/bygg%C3%A5terbruksguiden_220117.pdf 

 

5. Hur mycket kan återbrukbara produkter transporteras innan klimatnyttan försvinner?

Vår monter byggdes framför allt av återbrukat trä. Enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet kan exempelvis ett träfönster skickas för återbruk med lastbil längre än till Kapstaden innan transportens klimatpåverkan äter upp den besparing som görs. Att transportera träprodukter mellan Borås och Stockholm kändes därför acceptabelt.

 

6. Hur kvalitetssäkras material för återbruk?

En översiktlig guide över alla provtagningar och kvalitetssäkringar per produkttyp finns i ”Byggåterbruksguiden – en vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder” (Byggåterbruksguiden, 2021).

Några lärdomar:

• Guider för hur olika återbrukade produkter kan kvalitetssäkras finns redan på marknaden.
• Guider om återbrukade produkter är väldigt svåra att hitta med sökmotorer, man måste nästan veta innan var de finns för att veta att de existerar.

 

7. Går det att CE-märka återbrukbara produkter?

Ja, det går att CE-märka återbrukade produkter. Sveriges första CE-märkta återbruksproduktion är på fasadtegel och görs av Bruksspecialisten. Kraven i CE-märkningen gör att Bruksspecalisten har en strängare kontroll under sin produktion än vid nytillverkning. De testar alltså mot samma egenskaper som nytillverkat fasadtegel. Viktiga parameterar att följa är tryckhållfasthet, vattenupptagning, densitet och frosttålighet.

För andra produkter behövs inte alltid en CE-märkning för att kunna återbruka, exempelvis vid stålkonstruktioner. Då sker ett samarbete mellan försäkringsbolag, branschorganisationer och branschspecialister för att gemensamt kunna göra en kvalitetssäkring (DEKRA, Tibnor, Sweco, Stena Metall).

Några lärdomar:

• CE-märkning finns på till exempel återbrukat stål och tegel.
• Många återbrukade produkter kräver inte CE-märkning för att få återanvändas.
• Väldigt få projekt avropar de produktgarantier som projektet erhåller. Varför är det då viktigt att ha dem just med återbrukade varor?

 

8. Vilka juridiska riktlinjer finns för återbrukade produkter och möbler?

Projektet Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen pågick under 2019 och finansierades av Vinnova. Det leddes av Göteborgs Stad genom initiativet Cirkulära Göteborg på förvaltningen för konsument- och medborgarservice. Projektet ledde till en handlingsplan med konkreta rekommendationer och förslag på hur cirkulära upphandlingskrav kan formuleras och successivt utvecklas fram till år 2030.

Göteborgs Stad har även tagit fram handlingsplanen ”Dags att skrota skräpet”, där det finns en beslutskarta som vi har använt mycket i projektet. Den vägledningen finns här: https://ccbuild.se/media/2pubpwbs/juridiska-v%C3%A4gl-%C3%A5terbruk.pdf 

 

9. Hur funkar vinstmarginalbeskattning (VMB) på begagnade byggvaror?

För avfallskatt gäller lag (1999:673) om skatt på avfall. I de fall som produkten har blivit klassad som en resurs enligt Avfallsförordning (2020:614) går det att tillämpa Vinstmarginalbeskattning av begagnade varor (SKV 552). Som företag är man inte tvungen att använda VMB vid varje försäljning av begagnade byggvaror, utan man har alltid rätt att lägga på moms enligt de allmänna reglerna.

Några lärdomar:

• Vi märkte att flera aktörer som vi ville köpa återbrukat material av inte hade koll på detta. Som köpare byggs det lätt upp en osäkerhet kring materialet om man känner att projektet betalar dubbel moms för vissa varor, alternativt är rädda för att begå skattebrott.
• Vi hittade goda exempel från Fabeges återbrukshubb i Solna, gällande hur de har löst exempelvis fakturering och redovisning av moms.

 

10. Går det att återbruka vad som helst?

Tekniskt sett går det mesta att återbruka. Det är standard i Region Stockholm att inte återbruka varor som innehåller farligt avfall eller föroreningar på något sätt.

Det går även att återbruka produkter som inte klarar normkrav. Till exempel kan ett äldre fasadfönster, som inte uppfyller isoleringskraven för att vara ett just ett fasadfönster, återbrukas som väggavskiljare, innervägg eller ett växthus.