Hur gör jag en teknisk beskrivning?
Rollen som beskrivningsförfattare.
Upprättaren av beskrivningen behöver förutom teknisk kunskap inom fackområdet och projektet även ha god kännedom om AMA och gällande regler. De behöver även ha tillgång till fackområdets och övriga projekthandlingar samt aktuell varuinformation.
AMAs uppdelning av entreprenadarbetena gör att flera personer kan arbeta med skilda specialområden inom en och samma entreprenad. Det gör det lätt att anlita specialister om så behövs, men samtidigt ställer det krav på samordning av beskrivningsarbetet.
Byggdelar
Byggdelar används i tekniska beskrivningar för hus- och installationsentreprenader. De tas upp i AMA under kapitel 0-9 (enligt BSAB:s tabell för byggdelar). Byggdelar är delar som har huvudfunktioner i ett byggnadsverk, exempelvis bärverk, vägg, tak, luftbehandlingssystem och belysningssystem. I en teknisk beskrivning beskrivs krav på funktion under byggdelar. Dessa koder saknar i stor utsträckning kravtexter i AMA eftersom krav av den typen oftast är projektspecifika och inte av generell karaktär. Ett installationssystem är att klassa som en byggdel.
Byggdelstyper
Byggdelstyper är byggdelar med bestämd konstruktion. Kod för byggdelstyp avskiljs från byggdelskoden med ett snedstreck (/).
Exempel:
54.B Vattensläcksystem
54.B/1 Vattensläcksystem – sprinklersystem
54.B/2 Vattensläcksystem – vattendimsystem
61 Kanalisationssystem
61/3 Kanalisationssystem – elinstallationsrör
61/4 Kanalisationssystem – kabelkulvertar
Produktionsresultat är det färdiga arbetet
Produktionsresultaten tas upp i AMA och RA under kapitel B–Z. Produktionsresultat motsvarar det som i byggsektorns Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader är »arbete«. I AMA finns krav på ingående material, utförande och färdigt resultat. Det är viktigt att påpeka att det inte är »byggvarorna« som avses utan det färdiga resultatet bestående av material och varor, arbetsprestation och hjälpmedel, exempelvis den grop som åstadkoms genom schaktning.
Exempel på produktionsresultat är:
- jordschakt
- formar av brädor
- luftdon
- elcentraler
- radiatorer
- objekt som är monterade på plats för användning
Beskrivningens struktur
En teknisk beskrivning kan struktureras enligt två olika principer:
I den kapitelvisa strukturen sorteras koder och rubriker i samma ordning som i AMA och RA. Då byggdelar/installationssystem (0-9) används placeras de först i beskrivningen och följs därefter av produktionsresultaten (B-Z). Den byggdelssorterade strukturen, som kan användas i hus- eller installationsentreprenader, innebär att man under varje byggdel/installationssystem lägger de produktionsresultat som ingår i byggdelen/installationssystemet. Varje byggdel/installationssystem kan i sin tur delas upp i byggdelar/installationssystem med tillhörande produktionsresultat i flera nivåer.
Grundidén är bra eftersom man får en beskrivning direkt anpassad till respektive byggdel eller system.
Oberoende av metod måste man dock först dela in beskrivningen efter de entreprenader som ska upphandlas. Om beskrivningen upprättas som en byggdelssorterad beskrivning bör detta för tydlighetens skull skrivas in i beskrivningens inledning.
Indelningen ska också framgå av innehållsförteckningen.
Arbetet med beskrivningen
Finns det inte tillräckligt med tid till beskrivningsarbetet kan det straffa sig i slutskedet. Det är då lätt att man utgår från en tidigare beskrivning och utifrån den försöker anpassa innehållet till aktuellt projekt. Detta innebär en risk att den nödvändiga projektanpassningen missas på en del punkter. Goda erfarenheter och välformulerad text från andra projekt ska naturligtvis användas, men det är viktigt att först göra en analys av vilka arbeten (koder och rubriker) som ingår i det aktuella projektet. Hur man lägger upp sitt eget arbete är naturligtvis beroende på projektet och vilket fackområde det gäller. En bra start är att skaffa fram fakta om projektet och göra en plan för arbetet i samverkan med i första hand övriga inom fackområdet. RA är sedan till god hjälp med vilka uppgifter som bör föras in och vad man måste ta reda på.
Med hjälp av hänvisningar och tips i RA får man hjälp med att hitta andra arbeten som hänger samman med det aktuella.
Tips
- Börja i tid
- Analysera objektet
- Gå igenom ritningar och beslutsdokument
- Bestäm vad som ska vara med i beskrivning respektive på ritningar
- Samverka med andra fackområden
- Använd RA
Tillämpningsregler
Sambandsregeln
Du börjar med att ange vilken AMA beskrivningen ska ansluta till. Det är en av de grundläggande reglerna som också kallas sambandsregeln. Texterna gäller bara om AMA är åberopad i inledningen av beskrivningen och enbart för de koder och rubriker som är angivna. Det ska också framgå av beskrivningen vilken generation av AMA den ansluter till. Generation avser i detta fall årtalet på aktuell AMA, exempelvis "Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA VVS & Kyla 22." Det här gäller på motsvarande sätt för administrativa föreskrifter som ansluter till AMA AF, exempelvis AMA AF 21.
Pyramidregeln
AMA använder systematiken i BSAB 96 och texterna är skrivna och organiserade på olika kodnivåer. Texterna i AMA är krav som gäller för de prestationer som entreprenören ska ansvara för. På hög nivå i strukturen är texten gemensam för flera olika material och konstruktioner. På lägsta nivå gäller texten ett specifikt produktionsresultat. Därmed behöver texter inte upprepas på flera ställen i AMA. Det är det som är pyramidregeln – text under överliggande kod gäller även underliggande koder. Regeln gäller också för de projektspecifika texterna du skriver in i din tekniska beskrivning. I den tekniska beskrivningen tar du med kod och rubrik för det produktionsresultat som är aktuellt. Du behöver inte ta med hela systemet av koder och rubriker som ligger ovanför. Kraven i AMA under de koderna gäller ändå. Av de överliggande koderna tar du med de som behövs för att beskrivningen ska bli lätt att läsa och förstå. Koder och rubriker på nivå 1, 2 och 3 tas normalt med för att generera en innehållsförteckning om du använder AMA Beskrivningsverktyg och för att underlätta läsningen. Koder och rubriker på mellanliggande nivå kan tas med för att ge bättre läsbarhet även om de inte har text i beskrivningen. En teknisk beskrivning byggs upp av texter i aktuell AMA och av projektspecifika krav, som författaren av den tekniska beskrivningen anger.
Företrädesregeln
Om du inte vill ha ett krav i AMA så ändrar du det i beskrivningen genom att skriva in vad som gäller för ditt projekt. Beskrivningstexten gäller alltid före text i AMA, även om kravet i AMA finns på högre nivå i kodpyramiden. Det är det som är företrädesregeln – beskrivningstext med krav som avviker från krav under samma kod eller överliggande koder gäller före texter i AMA. Tänk på att de projektspecifika krav du skriver in under en kod kommer, genom pyramidregeln, att gälla alla underliggande koder i din beskrivning. Det finns inget krav på hur avvikelser enligt företrädesregeln ska anges men för att undvika missförstånd är det bra om de är redovisade på ett tydligt sätt. Ett exempel på skrivning är ”I AMA utgår följande text: xxxx. Den ersätts med: yyyy.” Samma principer gäller om du upprättar administrativa föreskrifter.
Okodade underrubriker
Underrubriker används i AMA och RA när en längre text delas upp innehållsmässigt och innebörden tydligt ska framgå. Okodade underrubriker med lydelse anpassad till textinnehållet finns med fyra olika nivåer i AMA/RA.
Några exempel från den översta nivån är:
- Material- och varukrav
- Utförandekrav
- Kontroll
Man kan använda okodade underrubriker på samma sätt i den tekniska beskrivningen. Om det man skriver i beskrivningen hänger ihop med ett stycke som har en underrubrik i AMA eller RA så kan man med fördel föra in samma underrubrik i beskrivningen.
Projektspecifika koder och rubriker
Varför kan man behöva föra in egna koder och rubriker i en teknisk beskrivning?
Ett skäl kan vara att det man vill ha med i sin tekniska beskrivning inte passar under de kod och rubrik som finns i AMA eller RA, inte ens med en okodad underrubrik. Det kan gälla nyare produkter där kunskap och erfarenhet om användning ännu inte har etablerats. BSAB-systemet har reserverat tecknen Z och 9 för Övrigt. På detta sätt är det fritt att bilda nya rubriker. (Ett undantag är när koden består av bara ett tecken. Där är Z och 9 fastställda koder i BSAB-systemet. Z DIVERSE TÄTNINGAR, KOMPLETTERINGAR, INFÄSTNINGAR O D och 9 ÖVRIGA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM.)Man måste tänka på att de koder och rubriker man skapar ska passa in med de krav överordnade koder ger i AMA. En kod »ärver« alla krav från sina överordnade koder enligt pyramidregeln.
Upprättas även mängdförteckning för projektet måste man se över så att den mätregel som blir gällande för den projektspecifika koden fungerar för det man ska beskriva.
Oanvända koder i BSAB-systemet är inte »lediga« och ska inte användas för egna ändamål. Felkonstruerade och felplacerade koder och rubriker kan leda till oklarheter.
Språket i beskrivningen
Texten i beskrivningen ska vara klart, koncist och enkelt formulerad. Skrivsättet ska vara konsekvent och utan synonymer för samma begrepp. Att använda punktlistor eller tabeller kan vara ett överskådligt sätt att ställa upp kraven. Undvik förstärkningsord i texten. Med krav av typen »fullständigt tät anslutning« vill beskrivningsförfattaren poängtera vikten av att anslutningen ska vara tät. Men genom att använda ordet »fullständig« försvagas istället betydelsen av »tätt«. Undvik även oprecisa, inte mätbara, skrivningar som »noggrann«, »prydlig« och »välordnad«.
Skrivtips:
- Skriv klara och koncisa formuleringar
- Var konsekvent i ditt skrivsätt, använd inte synonymer för att variera
- Skriv enkla och korta meningar
- Undvik förstärkningsord och oprecisa skrivningar
Samordning med gränsdragningslista
Projektörerna bör ha upprättat en gränsdragningslista med tydliga entreprenadgränser för de objekt i byggnadsverket som kräver insatser från fler än en entreprenör, till exempel el- och röranslutningar eller om det kan vara oklart vem som ska montera vad. Vid delad entreprenad bör gränsdragningslistan ingå i förfrågningsunderlaget till alla entreprenörer. Även vid generalentreprenad kan det underlätta läsningen om denna handling ingår. Generalentreprenören har naturligtvis rätt att ändra på gränsdragningen, men om den är väl genomtänkt finns knappast någon anledning.
Koder med streck
Finns i AMA Anläggning och AMA Hus fram till och med generation 20 resp. 21
I de tryckta delarna av AMA och RA för fackområdena anläggning och hus finns det koder som innehåller ett bindestreck. Anledningen till att de finns är för att undvika långa krav och rådstexter som upprepas och därigenom tynger publikationerna med fler sidor.
Exempel från AMA Hus 14 är JT-.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt. Strecket i koden står för en underindelning av plåttyper enligt exemplen nedan:- JTB Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan metalliserad stålplåt för hus
- JTC Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan plåt av rostfritt stål för hus
- JTD Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan aluminium plåt för hus
- JTE Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar m m av plan kopparplåt för hus
- JTG Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan titanzinkplåt för hus
De texter som står i AMA under JT-.1 gäller generellt för taktäckningar och väggbeklädnader oberoende av plåttyp. Genom det finns texten i AMA en gång och samma text behöver inte upprepas under JTB.1, JTC.1, JTD.1 osv.
Ska inte förekomma i en teknisk beskrivning
I en teknisk beskrivning ska inte koder med streck förekomma utan de kompletta koderna ska skrivas ut. I exemplet ovan ska således strecket bytas ut mot en bokstav för de plåttyper som är aktuella i projektet och som finns med i beskrivningen. I AMA online visas koderna i sin helhet.Koder med streck
- Finns i AMA Anläggning och AMA Hus fram till och med generation 20 resp. 21
- Syftet är att inte upprepa krav och rådstexter i böckerna
– används inte i AMA online - I den tekniska beskrivningen ska koderna skrivas ut i sin helhet
– strecket ska ersättas
AMA Beskrivningsverktyg
Med AMA Beskrivningsverktyg finns förslag på formuleringar av beskrivningstexter som kan ses som generella mallar. I verktyget kan du arbeta tillsammans med övriga projektmedlemmar i samma beskrivning. Du kan även skapa företagsspecifika mallar som kan användas av enskilda eller samtliga kollegor på företaget.