Hisingsbron – mer maskin än vägförbindelse
Thomas Darholm vid brobygget. Foto: Marléne Bagleborn.
I Göteborg uppförs nu en ny bro mellan fastlandet och Hisingen som ska ersätta den uttjänta Götaälvbron. Hisingsbron byggs som en lyftbro i stål och betong – en tekniskt avancerad konstruktion som ställer mycket höga funktionskrav, lika höga som för en maskin. På grund av brons komplexitet fick nya koder skapas utifrån AMA för att kunna ta fram de tekniska beskrivningarna.
Att bygga en ny bro mitt i ett centralt stadsutvecklingsområde är ingen enkel match. Thomas Darholm, projektledare på teknikkonsultföretaget COWI som tagit fram bygghandlingar till delar av Hisingsbron, radar upp utmaningarna en efter en:
– Först ett tjockt lager av lera på sjöbotten som kräver pålning ner till 120 meters djup, sedan hänsynen till den gamla sprickbenägna Götaälvbron som inte får utsättas för rörelser. Och därtill utmaningen att samsas om utrymmet med alla andra infrastrukturprojekt som pågår i närheten.
Visionsbild av bron. Illustration: Trafikkontoret, Göteborgs stad
Höga toleranskrav
Hisingsbron är en totalentreprenad enligt ABT06, men det finns delar i projektet där beställaren Göteborgs stad tillhandahåller detaljprojektering för lyftdelen av bron kallad Arpeggio, samt även ledverket, trafikspåren och marken. COWI arbetar åt Göteborgs trafikkontor på beställarsidan och har arbetat med Hisingsbron sedan 2010. De har tagit fram såväl systemhandlingar som underlag för den tävling som föregick brons utformning. Utifrån COWI:s bygghandling har sedan Skanska handlats upp som totalentreprenör.
Vid utformningen av de tekniska beskrivningarna för detaljprojekteringen av utförandedelarna har AMA anläggning 13 och AMA el 12 använts, vilket var ett krav från Göteborgs trafikkontor, som i sin tur följer Trafikverkets regler om AMA-användning. Maskineriet i bron är komplext och lite ovanligt för brokonstruktioner vilket gör det en aning svårt att beskriva med AMA-koder. Detta eftersom maskindelar har helt andra toleranskrav än en fast struktur, vilket gör det komplicerat när dessa två ska matchas ihop. I detta projekt har mycket kretsat kring GBD-koderna, som berör stålkonstruktionerna i bron och utförandedelarna.
– För maskineridelarna har inte AMA haft lämpliga koder och vi har fått skapa egna koder och kravtexter för många av de speciella maskindelarna. Vi valde att använda DEP.1 Anläggningskompletteringar för bro och skapade sedan egna koder, berättar Thomas Darholm.
Delarna som beskrivits med egenskapade koder är väldigt speciella och kraven är anpassade specifikt till denna anläggning. Det byggs få liknande konstruktioner och därmed finns inte AMA-koder framtagna för vissa av delarna. COWI har dock så långt det gått undvikit att utforma egna krav.
De egna koder som konstruktörerna skapat är DEP.19 Maskineri, DEP.191 Motvikt, DEP.192 Linhjul, DEP.194 Lyftmaskineri och DEP.195 Avlastningsmaskineri. Lyftlinorna som förbinder maskineriet med lyftspannet är beskrivna i HBB.1211 Linor och kablar till bro.
Visionsbild av bron. Illustration: Trafikkontoret, Göteborgs stad
Märks som en maskin
Till de tekniska beskrivningarna har COWI använt AMA:s beskrivningsverktyg. Det var ett smidigt sätt att arbeta på menar Thomas Darholm, eftersom flera konsulter har kunnat samarbeta i ett och samma dokument. Både fysiska och digitala upplagor av AMA har använts i projektet eftersom olika personer har olika arbetssätt och de två versionerna kompletterar varandra bra.
Hisingsbron har lika höga funktionskrav som en maskin och kommer också att CE-märkas som en sådan. Plattan som ska lyftas vid broöppningarna mäter 40 gånger 40 meter och väger 800 ton. Den ska kunna öppnas 15 gånger per dygn.
– För en brostruktur talar man vanligtvis om toleranser på 10-tals millimeter, medan maskiner har toleranser ner på millimetern. Det är en beskrivningssvårighet – att man verkligen får med de höga toleranskraven, konstaterar Thomas Darholm.
Ett mycket mer detaljerat arbete
Hisingsbron är ett stort komplext projekt som kräver mycket samordning med många underkonsulter. Tomas Darholm och hans kollegor har haft veckomöten med geotekniker och konstruktörer från alla stora bygg- och infrastrukturprojekt i centrala Göteborg, det vill säga Hisingsbron, bygget av kontors- och hotellbyggnaden Platinan, nedsänkningen av E45:an samt Västlänken, för att samordna logistiken. Man har hela tiden mätt rörelserna och diskuterat med de andra projekten vad man kan göra för att hantera situationen på bästa sätt.
Med 40 år i branschen konstaterar han att konstruktionsarbetet nuförtiden omgärdas av väsentligt mer formalia och administration och att det krävs mer avancerade byggbeskrivningar, där AMA är en del.
– Vi räknar mycket mer på konstruktionerna idag och gör allting mer detaljerat. Tidigare var man tvungen att göra grova förenklingar för det fanns inte resurser till så grundliga beräkningar som görs nuförtiden, menar Thomas Darholm.
Har ni på COWI någon speciell strategi för ert AMA-användande?
– Vi ser till att alla konstruktörer och projektörer hos oss kan AMA – och är bra på det. Vi har haft en fördel genom att ha fått kontinuerlig utbildning av Mats Werner, som är en av de personer som kan AMA bäst i Sverige. Det är allmänt känt att entreprenörerna är väldigt duktiga på AMA och vår strategi är att vi ska hålla takten med dem, och bli lika bra på det. För den som kan kraven i AMA bra finns väldigt mycket tid att spara i projekteringsprocessen. Många gånger besvaras frågor om möjliga val i projekteringen genom kraven i AMA, konstaterar Thomas Darholm.
Korta fakta Hisingsbron
Vad: Lyftbro i stål och betong för bil- och kollektivtrafik, samt gång- och cykeltrafikanter. Hisingsbron har en segelfri höjd på 12 meter i stängt läge och 28 meter i öppet läge. Bron ska kunna öppnas 15 gånger per dygn för båttrafik. Den totala brolängden är 1380 meter och bredden uppgår till 40 meter.
Var: Bron sträcker sig mellan Centralenområdet och Hisingen i Göteborg.
När: Byggandet pågår just nu och bron ska stå klar till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.
Vem: Bron byggs av Skanska och MT Højgaard på uppdrag av Göteborgs Stad som är beställare. COWI arbetar åt Göteborgs trafikkontor på beställarsidan och har tagit fram såväl systemhandlingar som underlag för den tävling som föregick brons utformning.