Vi använder cookies för statistik, anpassat innehåll och annonser. Genom att fortsätta använda sidan accepterar du cookies och vår personuppgiftspolicy.

Tillbaka

Totalentreprenader för ökad innovationsförmåga

Kan entreprenadformen totalentreprenad främja innovation? Innebär det i så fall att man gjort en innovationsupphandling? Är innovationsupphandling detsamma som en funktionsupphandling? Är totalentreprenad därmed en funktionsentreprenad?

Alla begrepp om upphandlingsformer och entreprenadformer är förvirrande, och många i samhällsbyggnadssektorn har inte full koll på skillnader eller likheter.

Vad är egentligen en innovation? Enligt Innovationsrådet definieras begreppet som ”förmågan att framgångsrikt ta fram och införa nya processer, tjänster och metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet”.

Upphandlingsmyndigheten skriver att innovationsupphandling handlar om ”att en upphandlande myndighet eller enhet i sin upphandlingsprocess främjar innovation genom att efterfråga eller tillåta nya lösningar”. Begreppet innovationsupphandling har sin bakgrund i den offentliga utredningen Innovationsupphandling. Här definieras begreppet som "upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer".

Redan 1974 etablerades entreprenadformen totalentreprenad när standardavtalet ABT (Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenad) lanserades. Totalentreprenaden utvecklades som en reaktion efter miljonprogrammet, när byggherrarna efterfrågade större innovationsgrad bland byggentreprenörer och materialleverantörer. Vid flera tillfällen i samband med revidering av ABT har diskuterats om entreprenadformen istället borde kallas funktionsupphandling, men vissa beställare har hållit emot eftersom det många gånger är en blandning av funktionskrav och utförandekrav. Det är ovanligt med renodlade funktionsupphandlingar av byggnads- och anläggningsentreprenader.

Undersökning ”Innovation i byggbranschen”

Med hjälp av NAVET Analytics har Svensk Byggtjänst genomfört en intervjubaserad undersökning bland trehundra byggherrar av bostäder och lokaler i såväl offentlig som privat regi. Syftet med undersökningen har varit att klargöra och identifiera trösklar och hinder för att få innovation överst på agendan, och därmed bidra till att driva den samlade branschens utveckling. Vi ville även ta reda på vilken entreprenadform som gynnar innovation, liksom för- och nackdelar med respektive entreprenadform.

Resultatet av undersökningen visar att omkring hälften av upphandlingarna utförs som totalentreprenad oavsett om det är komplexa eller enkla och repetitiva projekt.

Vid utvärdering av anbud uppger 58 % av de tillfrågade att produktionskostnad viktas högst. Teknisk kvalitet kommer på andra plats, förvaltningskostnader på tredje och miljöaspekter på fjärde plats. Det är intressant att notera att produktionstid kommer först på femteplats.

null

Gällande kontroll över produktionskostnader och produktionstid menar byggherrarna att totalentreprenad är att föredra. Det hänger ihop med ökad ekonomisk risk, vilket man uppfattar som den största nackdelen med utförandeentreprenad. En annan nackdel med utförandeentreprenader är längre ledtider. Den största upplevda nackdelen med totalentreprenad är svårigheten att formulera funktionskrav. Byggherrarna anser även att det är svårt att utvärdera om funktionskraven uppfylls i anbuden, och att det är svårt att bedöma livscykelkostnaden.

Det är tydligt att byggherrarna främst ser nyttan med innovationer i att få ner kostnaderna kopplat till produktionen i ett projekt. Det är inte lika viktigt med innovation utifrån utformning eller miljöaspekter.  När det gäller produktionskostnad och produktionstid föredrogs totalentreprenaden. När det gäller förvaltningskostnader föredras utförandeentreprenader.

Rangordning av områden där innovationer är avgörande

29 % av byggherrarna svarade att man ansåg produktionskostnader som viktigaste området att påverka genom nya innovationer. De största företagen, med fler än 200 anställda, ansåg däremot att det är innovationer inom teknisk kvalitet som är avgörande för resultatet. Även innovationer inom miljöområdet rankas relativt högt. 16 % av de intervjuade hade svårt att svara på frågan.

Vi intervjuade även byggherrarna om vilken typ av verktygsstöd som de ansåg sig behöva. Ungefär en fjärdedel ansåg att de behöver mest stöd för att formulera funktionskrav, och cirka en fjärdedel ansåg att de behöver stöd för att göra livscykelkostnadsanalyser. I tredje hand behövdes stöd för att kunna verifiera kravuppfyllnad, och i fjärde hand för att dokumentera och kommunicera kraven.

AMA Funktion

Ända sedan 1974 har byggherrar efterfrågat ett hjälpmedel för att utforma förfrågningsunderlag för totalentreprenader, alltså en AMA med funktionskrav istället för utförande- och materialkrav.  Det normala idag är att branschen upprättar så kallade rambeskrivningar baserat på den traditionella AMA-strukturen, som egentligen inte är särskilt lämplig eftersom den primärt är indelad efter arbeten och material.

I januari 2018 startade därför Svensk Byggtjänst ett utvecklingsprojekt med målet att tillhandahålla ett nytt hjälpmedel  i form av AMA Funktion.  Syftet är att stödja beställaren och dennes konsulter i kravställandet av funktioner i upphandlingsskedet. Vi kallar det för ”upphandling av totalentreprenad med tyngdpunkt på funktionskrav”. Under arbetets gång har en stor branschdiskussion satts igång om synen på vad en totalentreprenad egentligen innebär. AMA Funktion blir Svensk Byggtjänsts första produkt som är baserad på branschens nya digitala klassifikationssystem CoClass, vars indelningsgrund är just funktion.

Tidig eller sen upphandling av byggentreprenad

Mycket av diskussionen har kretsat kring begrepp såsom ”renodlad” totalentreprenad –en funktionsupphandling där entreprenören ansvarar för alla tekniska lösningar – och ”styrd” totalentreprenad, som i praktiken blir en utförandeentreprenad där byggherren ansvarar för val av tekniska lösningar. Efter diskussioner med branschrepresentanter har vi kommit fram till att det handlar om när i processen en upphandling sker: görs den före, under eller efter projektering? Man skulle kunna på en glidande skala benämna varianterna som tidig respektive sen upphandling.

null

Eftersom de flesta totalentreprenader är mer eller mindre styrda vore det praktiskt att istället bara ha bara en entreprenadform kallad byggentreprenad, och sedan kombinera olika krav på funktion respektive krav på teknisk lösning i samma upphandling.

Att enbart ställa funktionella krav är nämligen inte realistiskt. Vanligen finns olika typer av restriktioner i form av att beställaren ser det som nödvändigt att själv bestämma teknisk lösning, material, val av byggvaror med mera som kompletterar de funktion­ella kraven. Andra restriktioner kan utgöras av legala aspekter som detaljplan, väg­plan och miljödom.

AMA Funktion – en möjliggörare för ökad innovation

Vår förhoppning är att AMA Funktion ska bidra till en ökad grad av funktions- och innovationsupphandlingar som driver på byggbranschens utveckling av tekniska lösningar och produktionsmetoder. När funktionskraven blir mer enhetligt uppställda med hjälp av CoClass och AMA Funktion lönar det sig för entreprenörer att investera i standardiserade tekniska lösningar och tekniska plattformar som uppfyller ställda funktionskrav.  I AMA Funktion finns hjälp att verifiera kravuppfyllnad, dokumentera och kommunicera funktionskrav, liksom att kunna spåra och följa upp kraven under ett byggnadsverks hela livscykel.

Läs hela rapporten "Innovation Byggherrar. December 2019" här

nullJan-Olof Edgar16 Oct 2020