Nya AMA, RA och MER Anläggning 26 innehåller ett stort antal uppdateringar, omarbetningar och förtydliganden. Här presenteras ett urval av nyheterna.

 

Krossad betong och masugnsslagg i förstärkningslager

Ny kod för rivning av stålarmering i obundna material. Möjliggör användning av krossad betong och masugnsslagg i förstärkningslager.

Erosionsskydd i vatten

Två nya koder för erosionsskydd av jord- och krossmaterial i vatten, med syftet att skilja på erosionsskydd i vattendrag eller sjö och erosionsskydd i dike.

Renodlad kodstruktur för bergschakt

Kodstrukturen för bergschakt CBC har delats upp mellan ovan- och underjordsschakt Kravställningen för bergkonturen har också ändrats.

Omarbetade tabeller för bergschaktningsklass

För både ovan- och underjordsschakt har tabellerna för bergschaktningsklass omarbetats. Till följd av att kodstrukturen omarbetats har även en omstrukturering av texter gjorts och många koder har annullerats. Även mätreglerna justeras.

Gränsdragning mellan AMA EL och AMA Anläggning för kraftnät

För första gången har Svenska kraftnät deltagit i utredningsarbetet för AMA Anläggning, i nära samarbete med AMA EL. Arbetet fortsätter i AMA EL 28 och AMA Anläggning 29. Arbeten som rör stolpar och linor beskrivs i AMA EL, medan markarbeten beskrivs i AMA Anläggning.

Tillvaratagen jordmån

Återbruk av markvegetation och jordmån får en tydligt stärkt roll i RA-texterna. En central förändring är införandet av den nya koden DCL.13 Växtbädd av tillvaratagen jordmån, som samlar växtbäddar baserade på återbrukad jord. Förändringen är tydligt driven av ett ökat fokus på hållbarhet och resurseffektivitet.

Stenmjöl i växtjord A och B inte tillåtet

Kravet på att inblandning av stenmjöl inte är tillåtet kvarstår. Ett branschgemensamt arbete har inletts för att utreda möjligheterna att i framtiden tillåta inblandning av krossmaterial, med bibehållen funktion och kvalitet i växtbäddar.

Åtgärd på vegetation

I både AMA och RA har texter förtydligats. En viktig förändring är att ”BCB.5 Åtgärd vid skada på vegetation” byter namn till ”Åtgärd på vegetation”. Även ”BCB.44 Skydd av markyta i träds och buskars rotzon” har uppdaterats.

Färdigställandeskötsel av planteringsytor

Färdigställande- och garantitidsskötsel för planteringsytor har setts över och delats upp i ytor respektive objekt.

Skärpt krav vid fräsning av bitumenbundna lager

Nytt krav som innebär att lösa beståndsdelar och föroreningar ska avlägsnas från underlaget efter fräsningen. Även råd och anvisningar har uppdaterats för fräsning.

Cementbundna slitlager

Har uppdaterats med en ny underordnad kod, som avser slitlager av vältbetong. Syftet är att göra det enklare att föreskriva och ställa krav på cementbundna slitlager.

Omstrukturering av rörelse- och deformationsmätning

Har förtydligats i RA med två okodade underrubriker för kontinuerliga mätningar: rörelsemätning och deformationsmätning samt konvergensmätning. Under dessa beskrivs förutsättningar och krav så som syfte, omfattning och krav på redovisning.

Bergtyp D får en egen materialtyp

I materialtabellerna under CB, CE och DC har sprängsten av Bergtyp D fått en egen materialtyp, 3C. Exempel på bergtyp D inkluderar bergarter med höga glimmerhalter, lerskiffer, kritkalksten, leromvandlat berg och bergmaterial som inte är klassificerat.

Jordförstärkning

Texter och hänvisningar har förbättrats och inblandningsmedel har begreppsbestämts. Detta öppnar för olika typer av recept för inblandning.

Förtydligande för hantering av avfall och förorenade massor

RA-text har lagts till under koderna ”CFC.3 Avlämnande av avfall och förorenade massor till avfallsanläggning” och ”CFC.4 Avlämnande av massor på upplag”, då flera remissynpunkter visade på rådande osäkerhet kring hur koden ska tillämpas.

Anpassat innehåll för ny betongstandard

I november 2025 kom en ny utgåva av den svenska betongstandarden SS 137003, där klimatförbättrad betong främjas. Kraven i AMA och råden i RA har anpassats för att fungera med standarden.

Ny kod för konstruktion av element

Har tillkommit för att beskriva förtillverkade bullerskyddsskärmar som består av flera olika material.

Ny kod för anordning i åkermark

Kan till exempel vara del av ny brunn – kona eller mellandel – inklusive betäckning.

Väg- och ytmarkeringar

För väg- och ytmarkeringar har en uppdelning gjorts för att tydligare skilja dessa åt i kravställningen.

Avvikande vägräckesektion

Ett par uppdateringar som införs efter remissperioden som följd av synpunkter från branschen är texter om avvikande vägräckessektioner och räckesövergångar utformade med överlappning. Avvikande vägräckesektion införs som nytt begrepp.

Nya koder för brunnar på skyddsrör och ränna för kabel

Skillnaden mellan PDE.3 och PDE.2 är att PDE.2 avser kabel- eller slingbrunnar på kabelränna, medan PDE.3 avser kabelbrunnar som förekommer med både kabelränna och kabelrör.

Två nya bilagor: Byggprodukter och produkter för dricksvatten

Koden YE för verifiering av överensstämmelse med krav på produkter har utgått. Kraven flyttas till två nya bilagor. För byggprodukter finns kraven i ”Bilaga AMA YE/1” och krav anpassade till produkter för dricksvatten finns i ”Bilaga AMA YE/2”.

YJJ ersätts med krav på miljövarudeklaration (EPD)

”YJJ Miljödokumentation” och ”YJJ.1 Miljödokumentation för anläggning” utgår. Miljövarudeklaration (EPD) för produkter blir ett krav genom de harmoniserade standarderna. Krav kan därmed ställas under produktionsresultat där standarderna åberopas eller under ”YJK.1 Produktdokumentation för anläggning”.

Flera nyheter i begreppsbestämningar

Bland annat har begreppet skogsmark ersatts av naturmark, fornminne har bytts ut till fornlämning (det juridiska begreppet för fasta föremål) och begreppsbestämningarna för gjutfog och arbetsfog har setts över i samråd med AMA Hus.

 

Vidare läsning

Mer information om ändringarna i AMA, RA och MER Anläggning 26 kommer i AMA-nytt 1/2026.

Projektledare

Från Svensk Byggtjänsts sida har Caroline Lindblad, Katarina Resin, Louise Svenman, Martin Jonsson och Yvonne Brinck haft rollen som projektledare.