Överlag kan man säga att ju längre ner i leverantörskedjan vi kommer desto högre blir riskerna då inflytandet, kontrollen och transparensen blir allt svårare. Med det sagt finns det även risker att beakta i början på leveranskedjan, varför det är så viktigt att skapa sig en så stor förståelse som möjligt hur leveranskedjan ser ut, vilka led och aktiviteter som ingår, i vilka länder det sker etc. för att sedan kunna förstå var de största riskerna finns.

Två exempel på hur samverkan avseende kontroll och uppföljning: Sveriges regioners initiativ kring hållbar upphandling har en gemensam uppförandekod och varje år utses riskprodukter (tyvärr ingår inte bygg än), inom vilka nationellt prioriterade leverantörer följs upp och resultatet från revisionerna delas bland regionerna. Givet att många av regionerna upphandlar, köper in och använder produkter från samma leverantörer skapas flertalet synergieffekter både för regionerna och leverantörerna som är föremål för uppföljningen. Byggvarubedömningen som utför bedömningar på byggprodukter och byggmaterial avseende kemiskt innehåll och livscykel. På liknande sätt som regionernas arbete uppstår synergieffekter för både leverantörerna och de som nyttjar Byggvarubedömningen. Detta då information om produkterna efterfrågas en gång och blir sedan tillgängligt för alla som har access till Byggvarubedömningen. Byggvarubedömningen bedriver sedan några år tillbaka även ett initiativ kopplat till hållbara leveranskedjor (läs mer om detta initiativ i frågan längre ner) och hoppas att det ska bli lika naturligt att kravställa och följa upp att produkter är bedömda på hållbara leveranskedjor som på kemiskt innehåll och livscykel. Sveriges offentliga inköpare startar i oktober 2024 upp ett nätverk för avtalsuppföljning. Fem världsorganisationer kommer dela med sig till de övriga deltagarna om hur de arbetar med avtalsuppföljning. Deltagarna kommer också få diskutera i grupper. Nätverket bidrar till erfarenhetsutbyte mellan organisationer och kan ge viktig information för att utveckla den egna organisationens uppföljningar. I nätverket deltar representanter från kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Offentlig sektor omfattas inte av CSDDD men däremot kan efterlevnad av direktivet användas som ett kriterium vid offentlig upphandling. Argument som kan användas är dels att vara ett föredöme, dels att offentlig upphandling har stor makt att genom sina val bidra till säkrare och ansvarsfulla leveranskedjor.

Byggvarubedömningen har sedan en tid tillbaka arbetat med ett initiativ kopplat till hållbara leveranskedjor som initierades av våra medlemmar. Målet har varit att inte bara främja val av produkter baserat på deras kemiska innehåll och livscykel, utan även säkerställa att de har producerats under ansvarsfulla förhållanden. Idag erbjuder vi möjligheter för leverantörer att ansöka om bedömning baserat på sociala kriterier samt utbildning och stödmaterial för både materialleverantörer och beställare för att höja kunskapsnivån i branschen. Även om det för närvarande finns få bedömda produkter i Byggvarubedömningen, har många leverantörer frivilligt lämnat information om deras arbete med hållbara leveranskedjor. Vi är övertygade om att Byggvarubedömningen kommer att bli ett viktigt verktyg för att följa upp sociala faktorer på samma sätt som kemiskt innehåll och miljöpåverkan under produkternas livscykel. För att detta ska kunna ske behöver fler aktörer börja ställa krav och följa upp dem så att vi successivt kan fylla webbtjänsten med denna information. Vi ser en ökad uppmärksamhet kring de sociala kriterierna, vilket vi gläds åt. Vi tror och hoppas att kommande lagkrav, såsom CSRD och CSDDD, kommer att ge branschen den push som behövs för att fortsätta utvecklingen. För att ytterligare belysa denna fråga har Byggvarubedömningen tillsammans med Svensk Byggtjänst nyligen lanserat en kostnadsfri e-utbildning om hållbara leveranskedjor, som förutom att sprida kunskap också ger konkreta råd i hur man kan arbeta med att säkerställa hållbara leverantörsled.

Uppföljning kan gå till på flera olika sätt, t.ex. genom platsbesök, revisioner, självskattningsenkäter.

Att uppföljningen är riskbaserad, dvs. att i uppföljningen läggs fokus på de områden som har identifierats som hög risk. Vi ser många exempel där uppföljning görs på exempelvis ens största leverantörer, men det är kanske inte där de största riskerna finns. Ett viktigt arbete inför en uppföljning är därför att vara medveten om vilka riskerna är med till exempel en viss produkt eller en viss typ av entreprenör och att det är dessa områden som får fokus under uppföljningen. Rätt kompetens är också av yttersta vikt när uppföljningen genomförs.

Att arbeta förebyggande kan göras genom att sprida kunskap både inom sin egen organisation samt till aktörer längre ner i kedjan. Kompetensen behöver höjas för att vara medveten om vilka risker som finns men även hur de kan hanteras. Nyttja gärna Svensk Byggtjänst och Byggvarubedömningens kostnadsfria e-utbildning om hållbara leveranskedjor i ert förebyggande arbete.

För att kunna identifiera högriskområden för sitt företag behöver man börja med en genomlysning och få en övergripande förståelse för över vilka aktiviteter, leverantörer, aktörer etc. som är aktuella för ens företag och leveranskedja. När man har fått denna översyn finns det externa källor som man kan använda sig av för att identifiera exempelvis riskområden.

Innan man börjar prata om att undvika produkter, varor eller leverantörer så behöver man vara medveten om vilka risker dessa är associerade med och även vilka länder som ingår i leverantörskedjan. Vi kommer återigen tillbaka till vikten av att kunskapen behöver höjas i branschen. I ett första skede handlar det om att identifiera dessa risker och sedan se över om dessa risker kan minimeras. Är det exempelvis redan en aktör som man köper in produkter från bör man i första hand arbeta förebyggande med dessa risker och se över hur de kan förhindras och förbättras innan man avslutar ett kontrakt eller ett samarbete. Är det i ett tidigare skede och man står inför att välja vad som ska köpas in, se över möjligheten att välja produkter som inte kommer från riskländer.