Helsingborgs sällskapsboende överbygger generationsgränserna

Boendeformen på Sällbo har fått uppmärksamhet världen över, från Kanada till Sydkorea. En blandning av olika kulturer och åldrar, där gemenskap och integration står i fokus.

Ålderskriteriet för att bli tilldelad en bostad är äldre än 70 år, eller 18–25 år. I den yngre målgruppen har Helsingborgshem även sett till att personer som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige finns representerade.

Dragana Curovic, är projektledare och social utvecklare på Helsingborgshem. Som initiativtagare till Sällbo är hon fortfarande aktiv i verksamheten.

– Min idé var att de svenskfödda ungdomarna på boendet skulle kunna bli ”brobyggare” mellan de äldre och de nyanlända men det visade sig vara de äldre som blev brobyggare åt båda ungdomsgrupperna. Det var en positiv överraskning!

Alla de boende har även åtagit sig att socialisera med sina grannar minst två timmar i veckan.

– Vi står naturligtvis inte och klockar in någon. Det har aldrig har varit några problem med de här kraven, de flesta överskrider två umgängestimmar redan första dagen, säger Dragana Curovic.

Abbas Ahmadi är en av de yngre hyresgästerna och har bott på SällBo i ett år.

– Det bästa med att bo här är att alla är väldigt snälla. Jag kom till Sverige från Afghanistan för sex år sedan och jag märker stor skillnad i förhållande till andra nyanlända som inte bor så som jag gör, de har inte alls lika mycket kontakt med svenskar.

Byggnaden består av 51 stycken fullt utrustade tvårummare som varierar mellan 36 och 49 kvadratmeter. Utöver detta har hyresgästerna tillgång till drygt 500 kvadratmeter gemensamma ytor som exempelvis ett restaurangkök, spelrum, verkstad, bibliotek och målarstudio. Väl inflyttade så får hyresgästerna bo kvar hur länge de vill, varken åldrande eller familjebildning är ett hinder.

Ett ungt par som vid inflytt hade ett barn tillsammans har nyligen fått ett tillskott till familjen. Rosanna Simson, mamman i familjen, anser att SällBo även är en lämplig plats att uppfostra sina två barn på.

– Varje gång man öppnar dörren kan de springa i förväg utan att jag behöver vara orolig för bilar eller annat farligt. Det är så tryggt här vilket är jätteskönt.

Livet i sällskapsboendet

Sonja Håkansson är SällBos enda anställda personal. Hon jobbar som SällBo-värd och arbetet går mycket ut på att möjliggöra aktiviteter. Arbetet varierar men hon har stort ansvar för att den sociala aspekten av boendeformen ska fungera.

De boende sköter sig i stort sett själva och har startat flera föreningar för människor med olika intressen. Det är främst de äldre som tar initiativet och de yngre deltar mer än gärna. Till grupperna hör bland annat trädgårdsgruppen, en målargrupp, textilgrupper och en orkester där man kan få spela sitt favoritinstrument. De äldre bedriver också svenskundervisning för de utlandsfödda hyresgästerna.

Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart är ledorden för boendet. Två av hyresgästerna från den äldre målgruppen, Torbjörn Björk och Per-Erik Jönsson, är mycket positivt inställda till boendeformen och ser många fördelar med den. De berättar hur de äldre hjälper till vid övningskörningar så de yngre kan ta körkort, lär dem om hantverk som snickeri och textillära och för vidare kunskap som de yngre kommer ha nytta av i framtiden.

– Många av oss är ensamstående och vi har fått en stor familj här. En del av de yngre killarna brukar spela kort på golvet varje lördag och de frågar alltid om jag vill vara med, berättar Torbjörn Björk.

Men de ser inte bara projektets sociala vinning, de menar även att det finns ekonomiska fördelar, både för de boende och för samhället.

– Hemtjänsten sparar ju pengar eftersom vi hjälper varandra. Vi handlar till exempel åt varandra om någon blir sjuk. Jag kan se detta som en boendeform för framtiden. Här kör vi varandra till doktorn och det kostar inte samhället ett öre, avslutar en nöjd Per-Erik Jönsson.