Frågor, svar och insikter från webbinariet Från tvist till förståelse

Standardavtalen AB, ABT, ABK

Vad är status inför nästa utgåva?

Standardavtalen är en stor del av den svenska byggsektorn. Byggandets Kontraktskommitté, BKK, har tagit fram dessa tillsammans med representanter från sektorn sedan den första utgåvan publicerades. 

Sedan 2016 har BKK arbetat med revideringen av Allmänna Bestämmelser 04 och Allmänna Bestämmelser Totalentreprenader 06. I den senaste informationen, som ligger på BKK:s hemsida, står det att arbetet nu fokuseras på slutförhandlingar och att färdigställa avtalsprototypen inför den efterföljande remissrundan. Här kan man läsa mer om arbetet med revideringen. 

 

Fler undantag från AB och ABT? 

En fråga som lyftes under samtalet var om det är så att undantagen från AB och ABT blir allt fler och att det därmed snedvrider balansen mellan beställare och entreprenör.

Advokatens svar: Det råder förstås avtalsfrihet i Sverige och det står varje beställare fritt att ändra villkoren i standardavtalen. Ändringar i standardavtalen kan medföra osäkerhet, särskilt för utförande parten, entreprenören, och kan i värsta fall leda till att man som beställare får färre anbud. Hamnar parterna i tvist kan en “hemmasnickrad” bestämmelse dessutom tolkas på ett annat vis än det beställaren avsett av en domstolsjurist. 

AB och ABT är framförhandlade mellan byggsektorns aktörer genom ett givande och tagande med syfte att ge en ekonomisk optimal riskfördelning mellan parterna. BKK skriver därför uttryckligen i förorden till avtalen att “Ändringar i dessa bestämmelser skall därför undvikas.” 

 

Förenklad tvistelösning i AB 04

I Allmänna Bestämmelser, kapitel 10, lyfts information om så kallad “förenklad tvistlösning”. Detta – förenklad tvistelösning – infördes genom AB 04. Avsnittet, som ibland lite föråldrat kallas “klok gubbe”, används inte särskilt allmänt eftersom parterna, när tvist har uppstått, ofta inte kan enas om en person som ska avgöra tvisten. 

Därför kan det vara en god idé att redan i kontraktet skriva in en person som man är överens om ska vara denna “kloka gubbe” i händelse av tvist.  

Medlare eller ombud i AB/ABT-kontrakt

En fråga som lyftes vid samtalet var en om medlare och de svenska standardavtalen. Vid så kallade FIDIC-kontrakt, de avtal som globalt är vanligast förekommande i bland annat entreprenader, är det vanligt att löpande ta stöttning av ombud eller medlare för att undvika oegentligheter. Beskriv hur det ligger till med medlare eller ombud i AB/ABT-avtal. 

Advokatens svar: Det som ligger närmast till hand i AB och ABT är förenklad tvistelösning enligt kapitel 10, se ovan fråga och svar. 

 

Om ÄTA och tvister

ÄTA-arbeten, ändrings-, tilläggs-, och avgående arbeten, är generellt ansedda att vara tvistedrivande eftersom den typen av arbeten inte inkluderats i ursprungsavtalet.  

Bestämmelser om ÄTA reglerar beställarens rätt att ändra, lägga till, eller ta bort tidigare överenskomna delar av byggprojektet. Entreprenörens likställda rätt till ersättning för när byggets förutsättningar förändrats regleras enligt bestämmelserna om likställda arbeten. 

Uppstår en situation där behoven – förutsättningarna – förändras från det ursprungligen avtalade är samarbete och samsyn mellan parterna särskilt viktigt. Därefter är det av största vikt att dokumentera de nya bestämmelserna på ett ordentligt vis. 

Det finns många sätt att försöka att undvika “ÄT:or”. Det många lyfter som viktiga aspekter, på både entreprenör- och beställarsidan, är öppna samtal om förväntningar, tydliga kravställningar som mäts upp med motkrav – kort sagt kommunikation om de nya förutsättningarna. 

Går det att i ett tidigt stadium, gärna i de initiala avtalsprocesserna, att prata igenom alla “om och men”, menar många att grunden för framtida snåriga tvister  minskar markant. 

Erik Wassén, advokat och partner, Hellgren Linander lyfter tre tips för att undvika tvister kopplat till ÄTA-arbeten:

• Gå igenom olika scenarier vid avtalsskrivandet. Hur ska behov X hanteras? Hur går ni tillväga om ändring Y behöver göras? Vilka konsekvenser ger ändring av Z?
• Säkerställ att beställningar och överenskommelser dokumenteras. Det förekommer att beställningar  görs över telefon, kanske till och med via sms. Uppdatera alltid handlingar via nya överenskommelser.
• Rådfråga gärna juridisk kompetens. Byggsektorn upplevs tvistetung eftersom själva avtalsskrivandet är komplext, med många olika bestämmelser och villkor. Se till att inkludera juridisk sakkunnighet när det känns klurigt. 

 

Tvister i de olika entreprenadformerna

Entreprenadernas utformning kan ha en påverkan på risken för att  tvist uppstår. Som i de flesta fall där parter inte är överens ökar risken för missförstånd, feltolkningar och frustration om de beslutande eller omfattade parterna inte kommunicerar direkt med varandra. 

När det kommer till tvisternas komplexitet finns det inte ett enkelt svar. Det handlar om olika aspekter: tidsåtgång, pengar, resurser, frustration för de inblandade, typ av byggnation och vilken roll det har i samhället. 

Från ett generellt tvistlösningsperspektiv brukar det vara både enklare, snabbare och billigare att hantera tvister i utförandeentreprenader (AB 04), eftersom slutprodukten är mest dokumenterad vid avtalsskrivandet i den entreprenadformen. Sannolikt är det också så att reglerna i AB 04 är mer kända bland mindre företagare än reglerna om funktionsentreprenader.

Sverige har mängder av olika uppsättningar i entreprenaderna. För att minimera komplexiteten handlar det återigen för parterna, oavsett utförandeform, att lyssna in och beakta de generella tipsen, beskrivna ovan, för hur man kan undvika tvister.