På uppdrag av Naturvårdsverket har Sweco skrivit en rapport om konstgräsplaner. Uppdraget har varit att göra en litteraturstudie, alltså att gå igenom befintlig forskning och information om konstgräsplaners, miljö- och hälsorisker till följd av spridning och exponering av farliga ämnen.

Hundratals planer med däck

Enligt studien finns det idag cirka 630 konstgräsplaner i Sverige och utbyggnaden är ungefär 100 nya varje år. En grov uppskattning är att cirka 380 stycken, 60 procent, av dem innehåller granulat av återvunna bil- och maskindäck. Litteraturstudien omfattar fyllnadsmaterial som oftast finns i konstgräsplaner. SBT, återvunna däck, EPDM, nytillverkat industrigummi, TPE, nytillverkad termoplast och organiskt fyllnadsmaterial som krok och kokos.

Oklart vad innehållet är

Ett problem under arbetets gång har varit för författarna att få fram information om vilka ämnen som fyllnadsmaterialen i planerna innehåller. – Potentiellt sett så finns det upp till 3000 olika ämnen i återvunnit däckmaterial. Men det finns ingen sammanställd lista över vad däckmaterialen innehåller, säger Petra Wallberg, miljökonsult på Sweco. De studier som har gjorts på återvunna däck har inte gått systematiskt tillväga enligt henne. Istället för att försöka hitta så många olika ämnen som möjligt har fokus varit att titta på enskilda ämnen, som till exempel zink och PAH. – Vi efterlyser mer systematiska undersökningar, för att kunna hitta de ämnen som kan utgöra ett problem.

Risk för lokal miljöpåverkan

Enligt beräkningar som Sweco har gjort sprids någonstans mellan 600 till 1300 ton granulat från konstgräsplaner varje år. Därför efterlyser Sweco i sin rapport mer konkreta råd för hur dagvatten och lakvatten runt konstgräsplaner ska kunna omhändertas för att inte riskera att sprida möjliga farliga ämnen. – Flera studier har gjort experimentella försöka på halterna i lakvatten men få har undersökt halterna i bäckar och sjöar i närområdet. Problemet är dock tvetydigt enligt Petra Wallberg. För samtidigt som det finns en risk att miljön påverkas negativt kommer en stor mängd slängda gummidäck till användning. – Vi har ett stort avfallsberg som vi ska göra av med. Det finns både för- och nackdelar med det men man måste se helhetsbilden. Tusentals ton bildäcksgranulat processas varje år, säger hon.

Del av regeringsuppdrag

Studien togs fram som en del av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag, som ska verka för giftfria och resurseffektiva kretslopp. Enligt Naturvårdsverket finns det skäl att gå vidare med en del frågor som studien ger upphov till. Bland annat se över hur konstgräsplaner ska utformas för att minska risken för spridning av granulat.

Låga risker för hälsan

Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, har även de undersökt hälsoriskerna av återanvänt gummi i konstgräsplaner. Det baserat på forskning och rapporter som nu finns tillgängligt. Resultatet av deras genomgång visar att hälsoriskerna är väldigt små. Men även de menar att det behöver genomföras fler undersökningar.

Läs hela artikeln och förjupa dig här!