Ny rapport från Chalmersforskare om LCC:

Så kan byggherrar, entreprenörer och materialleverantörer stärka sina affärer med livscykeltänkande i praktiken

pernilla_gra_____1260

Byggnader som skapar optimal nytta och lönsamhet så länge som möjligt. Det borde väl vara syftet med all byggproduktion och all renovering? Och därför borde LCC, Life Cycle Cost, kanske vara ett ännu viktigare begrepp än vad det är i byggbranschen. I en ny rapport ger docent Pernilla Gluch, Chalmers, en rad intressanta perspektiv på LCC. Så kan livscykeltänkandet i praktiken skapa bättre affärer – främst vid renoveringar – för byggherrar, entreprenörer och materialleverantörer.

”Perspektiv på LCC – En bok om långsiktiga beslut och styrning vid hållbar och energieffektiv renovering av byggnader” är titeln på den nya rapporten. Förutom huvudförfattare Pernilla Gluch medverkar fyra andra medarbetare på Chalmers avdelning för Construction Management i projektgruppen bakom rapporten: Göran Lindahl, docent, Mathias Gustafson, docent, Kjerstin Ludvig, doktorand och Ann-Charlotte Stenberg, forskarassistent.

– Vår förhoppning är att denna rapport kan vara till hjälp i den framtida utvecklingen mot ett mer hållbart byggande, menar Pernilla Gluch.

Outnyttjad potential
Pernilla menar att det finns en stor outnyttjad potential i att använda LCC i byggandet:

– Utvecklingen av LCC, livscykelkostnadsberäkningar, som ett beslutsverktyg vid hållbar utveckling inom bygg- och fastighetsindustrin har pågått i mer än ett decennium. Idag finns en bred flora av LCC-verktyg på marknaden. Trots detta har LCC inte fått det breda genomslag som många kanske förväntat sig. Idag är det långt ifrån alla byggprojekt, vare sig inom nyproduktion eller renovering, som använder LCC-analyser som del i beslutsunderlaget.

I rapporten har Pernilla Gluch och hennes kollegor samlat erfarenheter och kunskaper från fler års forskning.

Rapporten är inriktad på renoveringar men här finns generella erfarenheter och lösningar som kan ge näring även åt nybyggnadsprojekt.

 

Sju perspektiv
Rapporten belyser LCC utifrån sju olika perspektiv:

  • Samverkansprocessen mellan forskning och industri inom olika projektet, inklusive praktikernas erfarenheter från den pågående utvecklingsprocess som sker inom området.

  • ”Skolbokperspektivet”. Här presenterar den ideala bilden av LCC, vad det kan användas till och vilka möjliga begräsningar LCC kalkyler har.

  • Forskarnas perspektiv ger en övergripande bild av den forskning som gjorts inom tvärsnittet LCC och bygg under den senaste tioårsperioden.

  • Beslutsfattarnas perspektiv utgår från hur beslutsfattarna själva ser på LCC samt hur de använder LCC i sina respektive beslutsprocesser. Kapitlet bygger på en större enkätstudie som kartlagt hur livscykeltänkande integrerats i projektrutiner, hur LCC kommer in i beslutsprocessen, vem som medverkar i beslutsprocessen, samt vilka antaganden som görs i själva LCC beräkningen.

  • LCC-användarens perspektiv. Här försöker man förklara varför LCC används eller inte. Studien som kapitlet bygger på utgår från en teoretisk förklaringsmodell kallad Technology Acceptance Model (TAM).

  • Kapitlet som presenterar ett sjätte perspektiv, organisationens perspektiv, bygger på en fallstudie av en organisation. I fallstudien har forskarna följt en offentlig byggherres arbete med att utveckla ett beslutsstödsverktyg med LCC, kopplat till beslutsprocessen för investeringar och underhåll.

  • Det sjunde perspektivet, aktörernas meningsskapande, går bortom LCC och fokuserar på hur strategiska energimål kommuniceras, tas upp och förvaltas i organisationer. 

 

Konkreta kunskaper som ger lönsamhet
I fallstudien från kapitel sex – organisationens perspektiv – finns flera konkreta kunskaper som kan ge såväl byggherrar som entreprenörer och materialleverantörer idéer om hur man kan stärka sina affärer och erbjudanden med hjälp av LCC.

Ett annat resultat från utvecklingsarbetet kring LCC i fallstudien är att större ombyggnadsprojekt oftare ifrågasätts; ”Tidigare gjorde vi gjorde Rolls-Royce ventilationssystem i väldigt enkla byggnader – idag gör vi mer medvetna val.” Ett annat resultat är att man i ett mycket tidigare skede ifrågasätter om det är lönt att alls renovera en gammal fastighet, så man inte lägger ”onödiga pengar” på att ta fram lösningar som inte bör genomföras.

Förvaltningen i fallstudien har också med LCC-analyserna hjälp kunnat lägga fokus på att starta de första lågenergiprojekten och volymen av sådana projekt har sedan tredubblats på två år.

Analyserna visade också att underhållskostnaderna var högre än energikostnaderna i flera av byggnaderna som nått sin tekniska livslängd - det vill säga att byggnadernas tekniska standard var så dålig att de måste underhållas och skötas för en högre kostnad än själva uppvärmningskostnaden.

LCC-analyserna bidrog också till bättre yteffektivitet i nya byggnader, vilket ger högre bruksvärdeshyra och därmed en högre långsiktig avkastning.

Fallstudien ger alltså fler exempel på hur byggherrar kan använda LCC för att ta rätt investeringsbeslut, och hur entreprenörer och materialleverantörer med LCC-analyser kan ge sina kunder de mest hållbara förslagen.

Vill du veta mer om renovering och hållbarhet? Här är några boktips i ämnet.

puff_pererik_630x400

Tidseffektiva entreprenörer blir vinnarna

Hitta effektiva metoder för montering som kan upprepas och förfinas.