ESS – infrastruktur i dubbel bemärkelse

Utanför Lund pågår byggnationen av ett av Europas mest intressanta anläggningsprojekt. European Spallation Source, ESS. Som alla stora infrastrukturprojekt är detta intressant ur många aspekter. Från byggarens perspektiv. Grundläggningsmetoder, tekniklösningar, produktionsmetoder, tidhållning, kvalitet, budget och säkerhet. För att nämna några av de traditionella intresseområdena.

ess_kronika_2016

Men framförallt är ESS ett högteknologiskt, prestigeladdat projekt och en forskningsanläggning. Anläggningen kommer att locka flera tusen forskare under åren framöver och kommer tillsammans med synkrotronljuslaboratoriet MAX IV att bilda ett världsledande centrum för materialforskning där alla tänkbara material ska kunna studeras. Dessa material är nödvändiga för den europeiska industrins möjlighet att kunna utveckla de nya produkter som kännetecknar dagens samhälle, och kan i sin tur öka industrins konkurrenskraft.

Det pågår nu diskussioner om Sverige tar till vara alla möjligheter som denna satsning innebär. Det är en bra diskussion. Vi är många som vill att vi ska fortsätta utveckla svensk forskning och näringsliv. Därigenom utvecklas samhället.

ESS har visionen att bli en annorlunda forskningsanläggning på flera sätt: hur den interagerar med användarna, hur den hanterar innovationer och slutligen att bli den första hållbara stora forskningsanläggningen, speciellt med hänsyn till klimat- och energifrågorna.

Det är Danmark som tillsammans med Sverige är värd för ESS.

SKANSKA är sedan 2014 i gång med byggnationerna och de första byggnaderna kommer vara färdigställda i år 2016. Anläggningen kommer därefter stegvis tas i bruk i takt med att de olika byggnationerna färdigställs – acceleratortunnel, målstation, instrumentrum, kontor, bostäder med mera. Instrumenten i anläggningen är unika och byggs av forskarteam för just ESS. Målet är att de första neutronstrålarna kan levereras innan detta decennium är slut.

För de intresserade kan man följa bygget bra på deras hemsida.

Som gammal anläggare är det julafton att följa ett sådant projekt.

Det är viktigt och utvecklande. Och i det här projektet finns det all anledning att titta bortom byggprojektets slut. Det bör man göra i alla projekt. Kommer funktion och användningssätt att överensstämma med de ursprungliga planerna? Det är frågor som alla bör ställa sig. Inte minst byggherren. Och det sker i allt större utsträckning. Inom hela samhällsbyggnadssektorn.

Det som är unikt med ESS är att anläggningen i tillägg till de infrastrukturella utmaningarna med att bygga allt detta, ingår i Europas forskningsinfrastruktur för materialforskning – ner på atomnivå inom många olika forskningsdiscipliner. Till sin hjälp kommer forskarna att använda sig en neutronaccelerator och stora datamängder. Med en sådan kan man noggrannare studera material och sammansättning av olika material. Allt från motorer och medicin till plaster och proteiner. På ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Sprickbildningar i känsliga områden är ett exempel. Hur fukt vandrar i byggnader tror jag inte man behöver forska på. Den kunskapen har funnits länge. Även om inte alla insett det.

Anläggningen i Lund har även likheter med hur det var för ett antal år sedan när de stora svenska entreprenadföretagen var aktiva inom byggexportmarknaden. Då rekryterades personer från olika yrkeskategorier. Och man engagerades under ett antal år. Destinationen kunde vara Sydamerikas djungler eller Mellanöstern. Ofta hade vi ett gemensamt intresse av nya kulturer. Lite äventyr – och att skapa något bestående.

Likadant kommer det att bli på ESS. Forskare och specialister från hela världen kommer till Lund för att under ett antal år forska inom något specialområde. Och de kommer bo i anslutning till anläggningen. Byggandet av de bostäderna ingår också i projektet. Jag tror dock att det boendet kommer hålla högre klass än vad som gällde ute i djungeln.

Resultaten av projekten har också likheter. På ESS går man ned på atomnivå för att få fram nya bestående material. Som samhället kommer ha nytta av i olika sammanhang. För oss som var ute i djungeln blev de bestående resultaten till exempel elektrifiering av områden som tidigare inte alls haft elektricitet.

Infrastruktur brukar definieras som vägar och järnvägar. Och möjligen fiberutbyggnad. Men det kan vara mycket mer – som i Lund på ESS.

Att skapa infrastrukturer – det är bra samhällsbyggnad.