Erik Hellqvist om bra samhällsbyggande

plank_1260x630_kronika
Jag är vd på Svensk Byggtjänst. Här tar jag upp aktuella exempel på bra samhällsbyggande och belyser hur vi kan lösa utmaningarna och problemen som branschen måste ta tag i. Och så blir det en del kommentarer kring färska branschnyheter. Ju mer ni som läser mina krönikor säger emot eller håller med – desto intressantare blir innehållet!

Här kommer 1000 ungdomar utbildas till samhällsbyggare

1 september 2014 | Den texten kommer det att stå på det här planket. Tycker jag.

Boende på Kungsholmen har jag under mer än ett halvår sett dessa plank runt skolgården på Fridhemsskolan. Omålade plyfaskivor.

Det har sprängts, schaktats och lastbilarna har transporterat bort massorna. Ett typiskt grundläggningsarbete. Den kanske viktigaste delen av ett bygge. Utan riktig grund rasar allt.

Men ingen information om vad som ska byggas. Eller vad bygget ska användas till.

I förra veckan kom det ett pressmeddelande från PEAB att man har fått uppdraget att genomföra en om- och tillbyggnad av Fridhemsskolan på Kungsholmen i Stockholm.

Nu får vi se om det blir bättre synlighet vad det är som sker bakom planket. Jag tycker alla involverade aktörer i samhällsbyggarbranschen ska bidra till att öka intresset för vår bransch. Berätta vad vi gör. Och vad det kommer användas till. Inte minst när det gäller byggen som har koppling till våra ungdomar. Framförallt i skolan.

Kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB föreslog kommunfullmäktige för drygt ett år sedan att besluta om ”Genomförande av projektet för om-, ny och tillbyggnad av Fridhemsskolan, för 1050 elever, till en total investeringsutgift om 314 mkr.”

Grundläggningen handlades upp och påbörjades. Men ingen information på platsen.

I pressmeddelandet från PEAB får man informationen att projektet är en utförandeentreprenad som omfattar ombyggnation av en befintlig byggnad, en ny skolbyggnad på ca 6 000 kvm samt ombyggnad av den befintliga skolgården. Efter utbyggnaden kommer elevantalet på Fridhemsskolan att uppgå till cirka 950 elever, vilket är en fördubbling jämfört med idag.

Jag hoppas att planket på ett pedagogiskt sätt utnyttjas ända fram till färdigställandet i juni 2016, används för att göra reklam för vad denna bransch åstadkommer. Varje dag. Året runt.

Förslagsvis med rubricerad text. Eller något ännu bättre.

Beställare är Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB.

Synligt samhällsbyggande är bra samhällsbyggande.

Förbifart Stockholm – Highway to Heaven eller Hell

25 augusti 2014 | I förra veckan var det officiellt första spadtag för Förbifart Stockholm. Ett av det största infrastrukturprojekten i Sverige.

Tekniskt utmanande och intressant. Restiden mellan Kungens kurva och Häggvik minskar till 15 minuter. Det och mycket annat finns att läsa på Trafikverkets hemsida.

Politiskt omtvistat.

Och så var det på invigningen. En invigning som kom snabbt. Kallelse på fredag, besked på måndag och invigning på tisdag. Det kan bero på att det är val om några veckor. Trafikverkets personal hade gjort ett mycket bra arbete med förberedelserna. Bland annat hade man byggt upp en modell av den 21 kilometer långa förbindelsen av sand med de viktiga platserna inlagda. Där tog man det första spadtaget.

Eftersom det är ett politiskt omtvistat projekt hade det även kommit demonstranter som stod vid avspärrningarna. Och många poliser. Inkluderande Dialogpoliser.

Jag är glad att som svensk se hur Infrastrukturministern omgående går till demonstranterna när de ropar att de ser henne och vill prata med henne. Och de argumenterar. För respektive sak. Det är skillnad mot i Ferguson. Där kallas Nationalgardet in.

Eftersom alla wraps inte gick åt till oss inbjudna fick demonstranterna också äta sig mätta. Så fungerar demokratin i Sverige.

forbifart_ton_1260x630

Bland de rop som hördes från demonstranterna fastnade en strof: Förbifart Stockholm - Highway to Hell. Samtidigt som de höll upp plakaten.

Jag var personligen involverad i förberedelserna för Öresundsförbindelsen för cirka tjugo år sedan och noterade likheter med detta projekt. Omfattande protester i båda projekten – och långtgående miljöutredningar. I dag är det inte många som vill ha Öresundsförbindelsen ogjord. Möjligen den miljöminister som då avgick i protest mot byggandet. Det är bra att satsa på alla former av infrastruktur och kommunikationer. Tycker jag. Med en Essingeled som är dimensionerad för 80 tusen bilar per dygn och verkligheten är 160 tusen bilar per dygn behöver man göra något. Som till exempel bygga Förbifart Stockholm.

En Highway to Heaven. Det är också en amerikansk TV-serie som gick i fem säsonger mellan åren 1984-1989. Med Mike Landon i en av huvudrollerna. Mer känd som Little Joe i Bröderna Cartwright.

Personligen gillar jag Stairway to Heaven med Led Zeppelin bättre.

Bra infrastruktur och fungerande demokrati – det är bra samhällsbyggnad.

Konstverk? Ja, och ett utplånat samhälle

18 augusti 2014 | Så kan det gå när ett samhälle tar över ett annat.

På Youtube finns ett klipp som mer är 33 miljoner har tittat på sedan det lades upp i november förra året.

73 tusen gillar det, men 13 tusen gillar det inte. Det speglar de dubbla känslor man får inför denna film.

I filmen häller en person flytande aluminium i en myrstack som först täckts över med sand. När aluminiumet stelnat gräver han upp klumpen som är cirka 45 centimeter hög. Merparten av myrsamhället ligger under markytan. Ungefär som ett isberg.

Den spontana tanken som kommer när man ser bilden ovan är: Vilket fantastiskt konstverk. Vilken person har lyckats ta fram en så komplicerad form som möjliggör en sådan gjutning.

Men det är inte människa som åstadkommit detta. Det är myror. Utan datorer och BIM.

Naturen igen – nature rules.

Jag inser också att det krävts ett fantastiskt ledarskap, och kanske medarbetarskap, för att åstadkomma detta komplexa system av gångar kors och tvärs i alla dimensioner. Utan insatser av ledarskapskonsulter. Eller lagstadgade arbetstider och semestrar.

Och så slutar myrornas liv med att hela deras samhälle utplånas på några minuter.

Att bygga i harmoni med naturen – det är bra samhällsbyggnad

Ute blåser sommarvind - men nån måtta får det vara

11 augusti 2014 | Dagen innan stormen bröt ut, den 3 augusti, hade vi det värsta åskväder vi nånsin varit med om. Värre kan det inte bli. Trodde vi.

 


På eftermiddagen den 4 augusti blev det värre. Trädgårdsmöbler flög runt på gården. Äppelträd klövs, tak lyfte och portar flög i väg. Och ingen ström. Vi var inte ensamma om den situationen.

Då kom den bensindrivna generatorn väl till pass. Kyl, frys och mobiltelefoner behövde få lite näring. Strömmen i ledningarna kom så småningom.

Dieselgenerator

Försäkringsbolaget var nerringt så det gällde att själv skydda taket temporärt. Med presenning. Och handkraft. Hammare, rep och driftiga svärsöner underlättade. Hammaren utgjorde redskapet för att få repen över taket. Alla har väl hört talas om kast med liten slägga.

Presenning på tak

Vad drar man för slutsatser av detta?

  • Mot naturens krafter är människan mycket liten
  • Klimatet är instabilt – kanske mer instabilt är nånsin
  • Man ska inte ha trädgårdsbord med glasskiva
  • Man ska ha en riktig presenning
  • Egen generator är guld värd

Bygga i harmoni med naturen – det är bra samhällsbyggnad

Från Svältsnören till SkyCycle

3 augusti 2014 | Människorna behöver ta sig till sina arbetsplatser med cykel.

I takt med att vi blir fler och fler är cykeln ett utmärkt fortskaffningsmedel. Framförallt i städerna. I många städer utvecklas infrastrukturen för att förenkla för cyklisterna. Köpenhamn är ett föredöme. Världens mest frekventa cykelhuvudstad.

Sky Cycle Foster + Partners

I London finns nu avancerade planer på att bygga 220 kilometer nya cykelvägar. De ska följa, eller byggas ovanför befintliga järnvägslinjer. SkyCycle kallas projektet som Foster + Partners ligger bakom.

200 ramper kommer att ge sex miljoner cyklister tillgång till dessa nya cykelvägar, eller svältsnören som det kallades i Sverige för snart hundra år sedan.

Svältsnörena, anlades främst under perioden 1924–1950, mestadels på kronomark. Stigarna var i allmänhet cirka 1 meter breda och många byggdes med statsbidrag. De trafikerades med cykel eller motorcykel och underlättade för skogsarbetare att komma ut till sina arbetsplatser i skogen.

I Norrland byggdes cykelstigarna under denna tid oftast som nödhjälpsarbete och de kallades därför för svältsnören.

Behovet var lika i de norrländska skogarna för hundra år sedan som det är i dag i en världsmetropol, som London. Människorna behöver ta sig till sina arbetsplatser med cykel.

Svältsnören och SkyCycle – det är bra samhällsbyggnad.

Hovslagare är viktigare än energitekniker

28 juli 2014 | I alla fall när det gäller antal utbildningsplatser. Det finns i dag 18 utbildningar till hovslagare och 14 till energitekniker.

Detta fick jag lära mig under en debatt anordnad av Installatörerna. Under Almedalsveckan. Temat var fler utbildningsplatser inom energiområdet. Till energitekniker.

Det saknas 3000 energitekniker. Behovet är alltså mycket stort. Och det är en bra arbetsmarknad. Och det leder till minskad energiförbrukning. Helt i linje med Sveriges och resten av världens mål.

De flesta debatter under den veckan – ett valår, går ut på att berätta hur fel den andra parten har. Gärna kryddat med retoriska finesser.

Men den här debatten innehöll inget av detta. Tvärtom. Det var hyllningar från Alliansen till Oppositionen för att de startade KY-utbildningar när de senast satt i regeringsställning. Och det fortsatte sedan med att Oppositionen hyllade Alliansen för att de fortsatt och etablerat YH-utbildningar.

Det generella för Yh-utbildningar är att de uppstår när det finns ett särskilt behov på arbetsmarknaden. Yh-utbildningarna är ofta något kortare än en högskole/universitetsutbildningar och de innehåller mycket praktik. Att läsa en Yh-utbildning är kostnadsfritt och berättigar till studiemedel. 

 

På Yh-utbildningar.se finns mer information om vilka Yrkeshögskoleutbildningar, förkortat Yh-utbildningar. Idag kan du söka och hitta information om 592 Yh-utbildningar från olika Yrkeshögskolor över hela landet.

Det är intressant att notera vilken tröghet det är i systemet. I princip alla är eniga om behovet och i min värld borde det gå att anslå medel till fler utbildningsplatser. Som redan dag ett bidrar till att minska energiförbrukningen. Men det sker inte. Av någon anledning.

Hovslagare är också ett viktigt yrke. Som ska värnas och utvecklas.

En tiodubbling av antalet utbildningsplatser till energitekniker - det är bra samhällsbyggnad. 

Byggprocessens klimatpåverkan – i nivå med utsläppen från personbilarna

21 juli 2014 | En rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier presenterades under Almedalsveckan. Om Byggprocessens klimatpåverkan. Ordförande i den gruppen är den alltid lika engagerade och kloke Per Westlund.

Det var ytterligare ett bra inlägg som riktar sig till alla aktörerna i byggprocessen. Den insikten börjar växa. Ska man hantera komplexa frågor som klimatpåverkan räcker det inte med att försök tratta ned frågeställningarna till enfrågor. Det är naivt – och okunnigt.

Det var en nyanserad presentation där man var tydlig med att alla antaganden inte är absoluta sanningar. Men det är goda antaganden.

Det finns en etablerad uppfattning att 15 procent av en byggnads energianvändning ligger i produktionsfasen och 85 procent under husets driftsfas. I detta projekt och i rapporten har man kommit fram till att det i stället ligger på 50 procent i båda faserna. En dramatisk skillnad. Husen blir mer energieffektiva och den energi som används för drift och uppvärmning består till stor del av energislag med låg klimatpåverkan i form av el och fjärrvärme.

En egen reflektion var antagandet hur länge ett hus ska stå och beräkning av driftskostnaden. 50 år har man använt. En ofta förekommande tidsperiod i dessa sammanhang. Om den perioden stämmer så är miljonprogrammet inte längre något problem. De husen är alla mer än 50 år. Jag tror man behöver studera en relevant mätperiod ytterligare. Miljonprogramshusen finns. Och de är äldre än 50 år. Glöm inte det.

Rekommendationerna som lämnas i slutet av rapporten är lika kloka som självklara:

  • Dialog behövs
  • Offentliga sektorn bör gå före
  • Upphandlingar och marknadskrafter måste stimuleras
  • Kunskaper och metoder behöver utvecklas
  • Uppföljning måste ske löpande
  • Design- och metodval
  • Effektivare byggprocess

För den intresserade rekommenderas rapporten i sin helhet 

Minskad klimatpåverkan – det är bra samhällsbyggnad.

Beställarkompetens är bra och viktigt. Som Skövdebostäder. Till exempel.

14 juli 2014 | Skövdebostäder, de är ett föredöme på hur beställarkompetens kan och ska vara.

Under Almedalsveckan anordnade Svensk Byggtjänst en debatt under ledning av Emma Jonsteg med rubriken: Konkreta exempel på hur det går till att bygga billiga bostäder. Där deltog Dan Sandén, vd på kommunala bostadsbolaget Skövdebostäder och Bengt Fardelius från BoKlok. En beställare och en entreprenör. Båda två mycket framgångsrika. Att bygga billiga bostäder.

Dan beskrev hur man lyckats bygga billiga hyresrätter med projektet Käpplunda Park som exempel.

Där uppförde de 206 lägenheter med inflyttning under 2012 och 2013. Byggkostnaden landade på 16 800 kronor per kvadratmeter. Inklusive allt. Det är till och med lägre än SABO:s kombohus. Riksgenomsnittet för produktion av flerfamiljsbostäder ligger på 36 400 kronor per kvadratmeter, och tar man bort storstadsregionerna är rikssnittet 31 700 kronor.

Skövdebostäders nyproduktion ligger generellt på samma låga kostnadsnivå – ungefär halva priset jämfört med riksgenomsnittet. Dan Sandén hade främst tre förklaringar till att Skövdebostäder lyckas bygga så billigt:

Hög beställarkompetens – bolaget bygger kontinuerligt 100 bostäder per år och upprätthåller därmed en beställarorganisation som lär och utvecklas. För dem är inte varje bygge ett separat projekt som startas och avslutas, utan det är delar i en process. Att utveckla staden.

Bra konkurrenssituation vad gäller entreprenörer – de vet att det kommer att byggas kontinuerligt och både stora bolag och lokala aktörer konkurrerar med varandra. Om de vet att företagen har mycket att göra kan de vänta några månader med att gå ut med förfrågan. Det sänker priset.

Nära samverkan med kommunens plankontor för att undvika onödiga låsningar. Och plankontoret har i sin tur en nära kontakt med länsstyrelsen. Varje månad träffas kommunen och länsstyrelsen och går igenom aktuella och planerade projekt. För att se till att inte det blir några onödiga förseningar eller kostnadsfördyringar.

En av entreprenörerna som är med och bygger åt Skövdebostäder bygger även i andra närliggande städer. Där ligger kostnaden på knappt 30 000 kronor per kvadratmeter. För i princip motsvarande bostäder.

Vad beror det på? Den frågan fick byggchefen i det aktuella byggföretaget.

Det är enkelt att förklara:

  • Med vår metod att bygga är det billigare att bygga 8 våningsplan jämfört med 7 våningsplan. I Skövde fick bygga vi 8 men inte i den andra staden. ”Det var inte snyggt”.
  • Bjälklagskonstruktionen skiljde sig åt. I Skövde sa de till oss att minska från 28 till 14 centimeter. Och de tipsade om var vi kunde köpa installationsrör som passar i den slankare konstruktionen.
  • Identiska kök och badrum i alla lägenheter i Skövde, medan det fanns flera alternativ i den andra staden
  • Dialogen med beställaren Skövdebostäder är konstruktiv och utvecklande. De kan hela processen. Så är det inte hos alla beställare. Tyvärr.

Och man har inte tummat på kvalitet och arkitektur. Den är god.

Hög beställarkompetens – det är bra samhällsbyggnad.

 

Social upphandling, fungerar det? Ja!

7 juli 2014 | I Almedalen vimlade det av olika debatter, seminarier och föreläsningar. Många av dem var relaterade till samhällsbyggnad. God sådan. Det är bra.

olof_andersson_kronika_1260x630

Ett av seminarierna jag lyssnade på var från Malmö, där de berättade som sociala upphandlingar.

Det var Olof Andersson från fastighetsbolaget Trianon. Han är ytterligare en som har förstått att värdet på fastigheten beror på hur de boende är involverade. Trivs de boende så flyttar de inte. Och de är måna om att bostäderna, trappuppgångarna och den omgivande miljön är trevlig. Den här insikten är inte unik eller ny. Det finns flera goda exempel, typ Stena Fastigheter i Fisksätra och Telge Hovsjö.

Olof berättade engagerat om hur det började med att en av de boende i Gånglåtsvägen, en kvinna, kom till honom och klagade på att trappstädningen var dålig i ett område som Trianon förvaltade. Hon nöjde sig inte med att klaga, utan hon hade förslag på hur det skulle kunna bli bättre. Hon kunde städa. Och hon tjatade. Tills slut gav han med sig och anställde henne. För att städa trappuppgångarna. Trianon har sedan anställt fem hyresgäster som fastighetsskötare och lokalvårdare på Vårsången. Det blev mycket lyckat. Och resultatet spred sig i staden.

Kommunalråd från Malmö stod bredvid Olof och intygade, nästan som på ett frälsningsmöte, hur positivt det varit. För Malmö. Samarbetet med det privata bostadsbolaget som vågade göra något annorlunda.

Det har sedan fortsatt. Trianon ska nu bygga 140 nya lägenheter på Lindängen. Samtidigt ordnar de jobb för boende i området.

För att höja statusen på området och det sociala kapitalet. Då blir det attraktivare att bo i området. Det finns intresse bland fastighetsägare på Lindängen att bygga nytt, men de avskräcks av bristande lönsamhet på grund av låga fastighetsvärden i området och den i sammanhanget höga markhyran som Malmö stad kräver.

Att nu Trianon ska bygga de första nya lägenheterna här på nästan 30 år beror på att Malmö stad gett dem bra rabatt på markhyran under de närmaste åren. Motprestationen från Trianon blir att bygga bra lägenheter billigt. En hyreslägenhet på fyra rum kommer att kosta under 10 000 kronor i månaden, enligt Olof Andersson.

Dessutom ska Trianon ordna arbeten till i första hand sina egna hyresgäster, och i andra hand till boende i andra delar av Lindängen. Det rör sig om jobb till 40 personer under fyra år.

Detta är dock inget nytt för Trianon. Sedan ett par år medverkar de i Malmö stads satsning ”Bygga Om-Dialogen”, där socioekonomiskt utsatta miljonprogramsområden ska rustas upp, bland annat genom att arbetslösa i området anställs för att renovera och underhålla hus och gårdar i sitt eget område.

Trianon gör kloka investeringar för att undvika höga hyreshöjningar. Inte några totalrenoveringar, utan fokus nu ligger på hissar, fönster och energieffektivisering, vilket ska reducera energiförbrukningen med 50 procent.

Det låter filantropiskt. Och är affärsmässigt. Samtidigt. När statusen för området höjs, så höjs ju även värdet på alla husen i området.

Det är bra samhällsbyggnad.

Kommunicera mera

30 juni 2014 | Behovet av förbättrad kommunikation är akut. Även inom vår sektor. Det visar sig i en ny undersökning bland 240 företag inom byggsektorn med likartad struktur och geografisk spridning. Företagen omfattar byggherrar, entreprenörer, installatörer, konsulter och arkitekteter.

Resultatet är alarmerande. Bristande kommunikation fördyrar större byggprojekt i Sverige med cirka 13 procent. Med dagens byggvolym innebär det en total kostnad på cirka 32 miljarder per år.

Störst förbättringspotential finns hos byggherrarna. Trots att det är byggherren som har mest att tjäna på effektivare kommunikation, så tycks det vara hos just byggherrarna som bristerna är störst.

Det var i princip samma resultat i motsvarande undersökning 2007.

De konkreta merkostnader som kommunikationsbristerna ger upphov till, utgörs av tilläggsarbeten och korrigeringsarbeten på grund av felaktig information eller missförstånd.

Den tydligaste orsaken till bristande kommunikation som lyfts fram i undersökningen, är otydliga anbudsunderlag och handlingar samt att det ges olika information till olika aktörer.

Naturligtvis kan man aldrig få en helt optimal kommunikationsöverföring i praktiken. Men våra undersökningar visar att det finns en väldig potential i förbättrad kommunikation. För att spara pengar, eller frigöra pengar till att bygga mer.

Att kunna bygga för ytterligare 32 miljarder. Det är målet.

Bättre underlag, handlingar och informationsöverföring –

Det är bra samhällsbyggnad

Det var bättre förr

23 juni 2014 | Det är ointressant. Om man inte bara vill gnälla. Förstås. Man måste alltid utgå från det aktuella läget. Som det är just nu.

När jag promenerade längs St Eriksgatan härom veckan hörde jag studentflaken komma. Det rimmar med ölflaken. Även poesin flödade på flaken. Ett av budskapen fastnade:

I dag redlös

I kväll medvetslös

I morrn arbetslös

Ett är säkert. De studenterna är inte intresserade av att läsa vidare. Nu. Men det finns många studenter som vill läsa vidare. De känner mer igen sig i den klassiska studentsången vars första vers lyder:

Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
och vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!

Båda dessa grupper behövs i samhället. Och i samhällsbyggnadsbranschen. Vi behöver både hand och huvud. Kunniga, intresserade och engagerade. Det finns så mycket erfarenhet som behöver återföras till alla nya årskullar. Och ungdomsarbetslösheten behöver minska. En win-win situation om vi lyckas med det.

Jag tror att lärlingssystemet är en viktig del i att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten i Sverige. Rätt många länder i Europa har lärlingssystem. Tyskland, Danmark, Österrike och Holland till exempel. Och de har mycket lägre ungdomsarbetslöshet. Vi har i Sverige inte haft någon tradition av lärlingsutbildningar. Nu görs det försök. Men det finns en del kvar att lösa innan det fungerar tillfredsställande.

En konstruktiv dialog mellan näringslivet, staten och även de fackliga organisationerna och skolväsendet tror jag är rätt väg att gå. Det ska vara attraktivt att söka sig till ett system där det finns möjlighet att utvecklas – som leder till ökad kompetens och anställningsbarhet.

Ett råd jag brukar ge till gruppen som ska läsa vidare. Framförallt de mest ambitiösa studenterna:

Det finns omtentor, men det finns inga omfester.

Det är bra samhällsbyggnad.

Hiphopkulturen inspirerar samhällsbyggandet

16 juni 2014 | I alla fall inspirerar det att utveckla förmedlingen av information och kunskap om samhällsbyggandet. Vad är detta för flum?

En bra idé är alltid en bra idé - oavsett var den kommer ifrån.

På nätet kan man se hur Hiphopparna använder media och kommunikation på nya sätt. Kreativt. Det finns klipp på youtube där man kan se hur man börjar kommunicera med tittarna. För att göra affärer. ”The world’s first interactive shoppable music video”.

Sportutrustningsföretaget NIKE tog senare den bollen och använde idéerna och tekniken i några av sina reklamfilmer. För att attrahera och kommunicera med sina presumtiva kunder.

Kunskapsföretaget Svensk Byggtjänst utvecklade 2014 idén ytterligare ett steg. Det är nu, sedan maj 2014, därför möjligt att ta del av företagets omvärldsbevakning TV. Dygnet runt. I din smartphone, padda eller desktop. Interaktivt. Och det är gratis att prova på - i två veckor.

Redan i den första versionen är det möjligt för tittaren att ställa kompletterande frågor under TV-sändningen. Digitalt. Då pausar filmen och fortsätter direkt efter att frågan är ställd. Svar på frågorna kommer inom 72 timmar, oftast tidigare. Från redaktionen. De har både egen gedigen kunskap och ett stort nätverk. Tillsammans ”kan de allt”.

Både frågorna och svaren publiceras i anslutning till när i filmen frågorna ställdes. Det är ett bra sätt att sprida kunskap och hjälpa till med erfarenhetsåterföring. Som ett kunskapsnav.

Tack vare kreativiteten hos ungdomar från en kulturell rörelse med ursprung bland etniska minoriteter i södra Bronx under sent 1970-tal.

Invented by hiphop and perfected by Svensk Byggtjänst. Det är inte riktigt sant. Men det ligger något i det.

Det är bra samhällsbyggnad.

 

Om 750 år är vi självförsörjande på trä

9 juni 2014 | Vår isländske guide berättade om planerna man har på att få till en egen träproduktion i landet. Stolt och med glimten i ögat. Det är långsiktigt.

För att snabba på den officiella tillväxten av skog, har man skapat en egen definition på vad skog är. Allt som är högre än 30 centimeter. Genom den definitionen kommer man upp i två procents skogstäckning. Och det fortsätter växa.

Jag hade förmånen att besöka Island under några dagar i slutet av maj. Ett fascinerande land. Med intressanta utmaningar. Typ att nästa stora vulkanutbrott kan ske om fem sekunder eller femtusen år. Men man vet att det kommer. Med sådana förutsättningar får man en speciell relation till naturens krafter. Och förhållningssätt till livet.

Tingvalla. Värmlänningar lever i tron att det bara är en idrottsplats i Karlstad. Framförallt är det namnet på platsen där man startade Alltinget. 60.000 människor, alla invånarna i landet med sina 37 ledare samlade där regelbundet och bestämde hur landet skulle styras. Bland annat. Platsen används fortfarande till stora event. Ofta vid nationaldagen 17 juni. Men man styr landet på att annat sätt i dag. Det kände jag till från skolan. Däremot kände jag inte till att platsen ligger i ett så kallat Ingenmansland mellan den Nordamerikanska och Euroasiatiska kontinentalplattan. Detta Ingenmansland sjunker några millimeter varje år. På 8000 år har det sjunkit 20-talet meter. Och det fortsätter.

Detta fenomen tillsammans med geysrar, varma bad, vattenfall och stora vidder gör Island spännande och attraktivt.

island_harpa_1260x630_kronika

Innan resan fick jag av några förståsigpåare, det råkade vara 08:or, höra att arkitekturen var ful på Island. Fel, fel, fel. Reykjavík har många vackra byggnader – och intressanta designelement. Konsert- och operahuset Harpa, till exempel. Harpa är ritat av Henning Larsen Arkitekter i Danmark och isländska Batteríið i samarbete med konstnären Olafur Eliasson. Det är 43 meter högt och har en fasad som består av omkring 10 000 oregelbundet formade prismaliknande fönster i olika färgnyanser. Harpa tilldelades 2013 Mies van der Rohe-priset.

Den finansiella krisen i Island skördade säkert ett antal offer. Men det kvar finns ett antal vackra byggnader.

Cykelställ kan också designas. Som cyklar av kedjor. Till exempel.

island_cykelstall_1260x630_kronika

Humorn fanns också i många texter. Både på hotell och i staden. Som den här rökrutan. Till exempel.

island_rokruta_1260x630_kronika

Att leva i harmoni med geysrar – det är bra samhällsbyggnad.

Vatten, vatten, vatten

2 juni 2014 | Vatten är ett av de fyra elementen som man under medeltiden antog utgöra all materia. De övriga var jord, luft och eld. Man ska därför ha respekt för vatten.

Respekten för vattnet tilltar i takt med att vi blir fler och fler här på jorden. Som behöver vattnet.

Många krig har startats på grund av vatten. Och riken som erövrats. Ett känt exempel är Petra i Jordanien som romarna intog efter att de stängt av vattentillförseln. Jag har själv promenerat in till Petra och sett hur utsatt och känslig vattentillförseln var. Människan klarar sig inte många dagar utan vatten. Några dagar. Typ.

Respekten för vatten, och kanske insikten om klimatförändringarna, har också inneburit nya ingenjörsmässiga utmaningar runt om på jorden.

Hamburg: Den nya stadsdelen HafenCity ska inte skymmas av höga vallar. Därför byggs hus, vägar och broar minst sju och en halv meter ovanför den normala vattennivån.

Sankt Petersburg: Staden har drabbats av mer än 30 stormfloder under åren. Därför beslöt man att bygga slussportar som klarar fem meters höjd. Det blev klart 2011.

New York: Här tog man fram ett batteri av åtgärder. Det är klokt. Naturen tämjer man inte med endast en åtgärd.

  • Högre kajer och stensättningar
  • Stormflodsbarriärer i hamnen
  • Bättre vallar
  • Nya vågbrytare
  • Högre och bredare strand
  • Stora pråmar som delar stormfloderna
  • Fler våtområden
  • Effektivare dränering

Rotterdam: Det låglänta Holland har länge insett problem med vattennivåer. Man har därför byggt 16000 kilometer vallar. De skyddar dock bara för 50 centimeters höjning. Därför finns planer på att bygga en ny och högre barriär. 2080.

London: Här har man byggt Thames-barriären som består av tio ihåliga portar som kan föras uppåt och klarar av stormfloder upp till sex meters höjd. Den här barriären har använts över 150 gånger sedan 1982. Senast i början av 2014.

New Orleans: Efter orkanen Katrina beslöt man sig för att bygga en stor damm som skydd. Den kom till nytta första gången 2012 när orkanen Isaac höjde vattenståndet med fyra meter.

Venedig: Staden sjunker och vattnet stiger. Ingen bra kombination. 2003 började man därför bygga gigantiska portar som ligger på botten. MOSE-projektet kallas det. När varningar om förhöjda vattennivåer kommer, pumpas luft in i portarna och de lyfts upp som skydd.

Tokyo: I samband med att vi hårdgör ytor begränsas avrinningen till de avloppssystem som finns. Personligen har jag erfarenhet av att bygga en marinbas i Colombia. Där regnade det 12 meter = 12000 millimeter. Varje år. Men naturen tog hand om allt vatten i diken och raviner med mera. I Tokyo har det gått så långt med alla hårdgjorda ytor att man i stadsdelen Kasukabe byggt gigantiska underjordiska reservoarer. De tar hand om allt vatten. Denna anläggning har blivit ett populärt turistmål. Och kan studeras. Läs artikeln Översvämning: Tokyo trollar bort vattnet här. Illustrerad Vetenskap är en bra informationskälla.

Maldiverna: Här är vattenhöjningen en realitet. Därför har man byggt konstgjorda flytande öar som är förankrade i havsbotten med kablar eller teleskoprör. För att inte flyta bort.

Trots detta, finns det fortfarande de som hävdar att klimatförändringarna inte existerar. Eller bry sig om.

Utveckling av samhället i harmoni med naturen – det är bra samhällsbyggnad.

Vi har återupptagit byggmästarutbildningen

26 maj 2014 | Det säger Matti Rautiola från Rakennustieto, Finlands motsvarighet till Svensk Byggtjänst, när vi fikar.

Det blir en intressant diskussion när produktivitetsutvecklingen inom de nordiska länderna kommer på tapeten. Där finns en stor enighet bland oss närvarande. Vi ansvariga från Byggtjänstföretagen i alla de nordiska länderna. Som träffats i Helsingfors för att utbyta erfarenheter. Det kan bli bättre – mycket bättre. Och vi diskuterade vad som kan ligga bakom detta. För det är likadant i alla länderna. Det finns en del som menar på att vi i Sverige har högst byggkostnader i EU. Men då ska man veta att Norge inte är med i EU….

I Finland har många av de inhemska hantverkarna konkurrerats bort av hantverkare från Estland – med kvalitet. I Danmark verkar det som den låga byggaktiviteten tvingat fram produktivitetsförbättringar.

Ledarskap, eller management, är en gemensam faktor för att förbättra situationen. I alla länder. Det är då byggmästarutbildningen i Finland kommer upp. Liksom Platschefens betydelse. Och status. Det räcker inte att bygga upp bra stödfunktioner. Inköp, HR, logistik med mera. Det är ute på bygget som bygget sker. Ingen annanstans.

Därför ska det vara åtråvärt att bli Platschef eller Projektchef. Den roll som de bästa talangerna söker sig till – och utvecklar.

För egen del ligger Sverige och förhållandena här mig närmast. Det är därför historielöst att läsa reportage och artiklar om hur det nu 2014 beskrivs som en nyhet att material paketeras och levereras lägenhet för lägenhet.

Redan 1959-60 byggde byggmästarna Ohlsson & Skarne det första helt prefabricerade husen och där använde man långt framdrivna industriella metoder:

Exempelvis förtillverkades hela husets stomme i prefabricerade betongelement, även skyddsrum och grundelement, Material paketerades lägenhetsvis i små containrar vilka lyftes in i respektive lägenhet, järnvaror köptes hos järnhandel som paketerade alla varor lägenhetsvis och levererades i en kartong per lägenhet, kökssnickerier levererades och monterades av snickerifabriken, godset bars in av stadsbuden.

Stadsbuden har försvunnit. Men det behövde inte innebära att utvecklingen av det industrialiserade byggandet avstannade.

Oscar Ericsson fick namnet Skarne tillhörande Kunglig Wermlands regemente i samband med Exercisen. 1926 startade han tillsammans med Oskar Ohlsson, också han från Östra Ämtervik, företaget Ohlsson & Skarne.

Bra byggmästare ger bra samhällsbyggande.

Det är som att stå i ett hönsägg

19 maj 2014 | I centrala Helsingfors öppnades 2012 ett kapell. Mitt i mänskovimlet på Narinken finns nu Kampens kapell.

Jag hade möjligheten att besöka detta kapell för någon vecka sedan. Det är en mycket vacker byggnad, helt byggd i trä. Ytterväggarna består av horisontella ribbor av gran. Ribborna har laserats med ett trävax som bygger på nanoteknik. Stommen är gjord av formfrästa limträbalkar. Innerväggarna är av klibbal och inredningen tillverkad av ask. Allt kommer naturligtvis från Finland.

kampens_kapell_1260x800_horn

Kapellet har ritats av arkitekterna Kimmo Lintula, Niko Sirola och Mikko Summanen från arkitektbyrå K2S. Kapellet, som är ett exempel på innovativ träarkitektur väckte stor uppmärksamhet redan innan det uppfördes och fick 2010 International Architecture Award av The Chicago Athenaeum.

Kapellets form är mycket speciell. Och det tolkas på många sätt. Många säger att kapellet påminner om ett fartyg eller Noaks ark. Många säger när de tittar upp mot kapellets tak att det känns som att stå i ett hönsägg. Hur det nu känns? Vackert är det i alla fall. Arkitekterna har inte avslöjat vad som ligger bakom utformningen. Klokt.

Verksamheten i kapellet är ett samarbete mellan Kyrkan i Helsingfors och Helsingfors stads socialverk. Även om detta är ett kristet kapell är alla välkomna. Både från andra trosinriktningar och de som inte tillhör något trossamfund. Utan bara vill få en stund att fundera över tillvaron.

I kapellet hålls inga gudstjänster eller andra kyrkliga förrättningar. Med undantag för en dopdag som anordnas två gånger per år.

Det innebär att vem som helst alltid är välkommen för en egen stund av lugn och ro. När jag var där var det enbart ungdomar i kapellet. De satt helt tysta. Ensamma eller kramade om varandra.

Det är socialt hållbart samhällsbyggande.

Där uppe hänger två våningsplan med kontor – i taket

12 maj 2014 | Det var ett av alla de intressanta fakta Hayar Gohary, projektledare för Aula Medica från Akademiska Hus, berättade om. Vi stod då och tittade upp i taket.

Förra veckan hade jag förmånen att få en genomgång av denna fantastiska byggnad. Som blev utsedd till Årets Bygge. Det var intressant att lyssna till tankarna från början. En av de viktigare grundstenarna Hayar utgick från var att involvera även installatörerna redan från start. Sweco ansvarade för all El-projektering och Jan Liljestedt berättade hur frustrerad han var i början på projekteringsmötena. ”Det här är alldeles för ineffektivt”, tyckte han. Men under resans gång vände det och han insåg värdet av att vara med redan från början. Även om det inledningsvis upplevdes ineffektivt. Erforderliga utrymmen kunde ritas in redan från start. Bland annat. Det är så man skapar ett projekt som utses till Årets Bygge. Process, budget och tidplan. Det är tre bra parametrar att styra efter. 

hayar_1260x630

Representanten från Fenestra Wieden s.r.o., det tjeckiska företaget som konstruerade, levererade och monterade den häftiga fasaden berättade engagerat om alla utmaningarna innebar. Mer än 20.000 ritningar. Till exempel. Han berättade också att deras marknad var i Tjeckien och i Skandinavien. Vi här i Skandinavien är de enda som är villiga att betala för design. I övriga Europa är det slim line som gäller.

Den här byggnaden är en av få som använder den häftiga isolering som används i rymdteknik med mera. Fem centimeter motsvarar trettio centimeter vanlig isolering. Det ska bli intressant att se om den tekniken får fäste i den vanliga byggnationen. Den spontana reaktionen är att det är ju så dyrt. Men det ger större uthyrningsbar yta. Månad efter månad. Ingen ska inbilla mig att vi behöver väggar med 30 – 40 centimeters tjocklek av konstruktionsskäl. Det beror på isoleringskravet.

Men då måste man tänka längre än bara kostnaden för att bygga. Man måste tänka på intäkter under byggnadens hela livslängd. Hållbart byggande kallas det.

Lätt som en plätt.

Vi fick också veta en del om innebörden av att Stefan Persson skänkte 350 miljoner kronor till denna aula. Samt finansiering av den konstnärliga utsmyckningen.

Filantroper är bra.

Det råder en sakral stämning i byggnaden. Stämningsfullt. Och kaffet kostar bara tio kronor på fiket. Det är värt ett besök.

Bra processer ger bra samhällsbyggnad.

aula_medica_1260x630

60 miljarder – en stor marknad

5 maj 2014 | Så stor är marknaden för ombyggnationer av bostäder i Sverige. Byggkonjunkturen heter en rapport som Sveriges Byggindustrier publicerar fyra gånger per år.

Där delar man in byggnationen i tre huvudområden: Bostäder, Lokaler och Anläggningar. Bostäder är störst. Vid årets första rapport har man börjar dela upp bostäder i Nybyggnad och Ombyggnad. Ombyggnationerna är faktiskt något större än nybyggnationerna, 60 miljarder. Det mest iögonfallande med denna rapport är att man ser en ökning med tio procent av bostadsbyggandet 2014 jämfört med 2013!

Potentialen för energieffektiviseringar i det befintliga bostadsbeståndet är mycket stor. Det uppmärksammas nu på flera håll. De nya bostäder som byggs håller en hög och god energieffektivitet. Där finns redan en stor medvetenhet om vikten av att hushålla med våra resurser. Det är bra.

Det är dock bara cirka en procent som byggs nytt varje år. Det innebär att det finns kvar cirka 99 procent som är befintligt bestånd. Låt vara att en del bara är något åt gammalt. Men det är fortfarande en mycket stor marknad. Som av flera skäl behöver underhållas eller renoveras. Och där är medvetenheten, kunskapen, erfarenheten inte lika påtaglig.

Ny kunskap och forskning om effektivt renoveringsarbete med hållbara lösningar i exempelvis Miljonprogrammet behöver därför samlas på ett och samma ställe, men inte stanna där utan spridas vidare till byggbranschen. Därför startades i början av 2013 ett nationellt renoveringscentrum vid Lunds Tekniska Högskola efter ett förslag från VVS Företagen.

Nationellt renoveringscentrum ska utvecklas i samarbete med byggbranschen och andra tekniska högskolor. Behovet av samlade vetenskapliga studier om renoveringsprojekt är stort.

Regeringen har nu även aviserat att man kommer ge en långsiktig finansiering till Renoveringscentrum. För att de ska kunna forska och samla befintlig kunskap och samtidigt sprida denna kunskap vidare inom byggbranschen.

Behovet av att sprida den samlade informationen och erfarenheten är mycket viktig. Det räcker inte med forskningsrapporter. En fastighetsägare eller entreprenör måste på ett lättillgängligt sätt enkelt kunna hitta bra välbeprövade metoder hur man beter sig bäst. Stambyten, fasadrenoveringar, fönsterbyten, tilläggsisoleringar eller genomgång av installationer. Ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Kanske till och med socialt hållbara renoveringar kan vara intresse.

Här har Nationellt renoveringscentrum och Svensk Byggtjänst gemensamma intressen. Och ska samarbeta.

Det är bra samhällsbyggnad.

 

Skriva ett hus – till halva kostnaden

28 april | Skriva en roman eller novell kan många. Åtminstone vet de vad en roman eller novell är. De allra flesta vet också vad ett hus är. Men att det skulle gå att skriva ett hus. Det är det inte så många som känner till.

I början av året meddelade forskare i Kalifornien att de utvecklat en metod för att bygga ett hus på 24 timmar med hjälp av 3d-skrivare.

På andra sidan jorden har ett kinesiskt företag utvecklat en metod som på ett billigt sätt kan massproducera hus med hjälp av en enorm 3d-skrivare och återvunnet material.

3d_1260x630

Det Shanghai-baserade kinesiska företaget WinSun Decoration Design Engineering har gått ett steg längre och byggt tio hus på 24 timmar - med hjälp av återvunnet material. Det skriver Gizmodo och 3ders.

Även här i Europa pågår försök med att bygga hus med 3d-skrivare. i Amsterdam. Holländarna använder en metod där huset byggs på plats och plastbitar fogas i varandra som lego.

Det pågår alltså skrivande av hus på flera platser över hela världen. Dock inte i Sverige – ännu. Det har skrivits om 3d-skrivare under flera år, och många är vi som sett sådana in action. Men detta är ett större grepp än många av oss i samhällsbyggandsbranschen räknat med. Så snabbt.

Den kinesiska metoden använder sig inte av plast, och huset byggs inte på plats utan de olika delarna skrivs ut var för sig i en fabrik och sedan sätts de samman till ett hus. Delarna består av en sorts cement, återvunnet konstruktionsmaterial och restmaterial från industrin. Delarna byggs, precis som i traditionell 3d-printing, lager för lager tills de är klara.

Metoden ger möjlighet att ta hänsyn till isolering, kablage, fönster och avlopp och att lägga till dessa när skelettet är klart. Ett enskilt hus kostar drygt 31 000 kronor att bygga och i processen krävs ytterst lite mänskligt arbete. Husen har en yta på drygt 200 kvadratmeter.

Och så säger många att det inte sker någon produktivitetsförbättring i den här branschen.

Det kinesiska företaget har arbetat i flera år med att utveckla metoden och har 77 kinesiska patent på olika byggnadsmaterial och metoder.

3d-skrivaren som användes är över 150 meter lång, 10 meter bred och 6 meter hög. Företagets vd Ma Yihe berättar att de köpte delarna till 3d-skrivaren utomlands och satte sedan samman dem i en fabrik i Suzhou. Han hoppas att metoden ska erbjuda ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt att bygga hus.

WinSun förutspår att metoden kan spara byggföretagen uppemot 50 procent av kostnaderna och Ma Yihe har högtflygande planer på att bygga 100 fabriker över hela Kina.

Det lär dyka upp några problem på vägen, men något håller på att hända.

Det är bra samhällsbyggnad.

Bygga socialt hållbart – vad är det för direktörsfasoner?

22 april | Det finns direktörer i bygg- och fastighetsbranschen som har stor kunskap om sociala faktorer - och hur de kan använda kunskapen till socialt hållbart byggande. En av dem heter Patrik Derk. Han är Vd på Telge Hovsjö, ett kommunalt bostadsbolag i Södertälje.

När han anställdes som Vd 2008 var Hovsjö mest känt för sina bilbränder och andra problem. Med bakgrund från skolan, han hade varit rektor, insåg han snabbt att Telge Hovsjös dåliga ekonomi löser man inte med att börja med stambyten och energirenoveringar. Man börjar med att involvera de boende – på riktigt.

Vid ett seminarium, i Hovsjö Hub, för en dryg vecka sedan berättade han om att det snabbt gällde att vända den ibland negativa kraften och kreativiteten till något positivt. Med de starkaste ledarna involverade.

Den starkaste ledaren var närmare två meter lång, renrakad, tatuerad och utrustad med kamphund. Vid första samtalet krävde han 1000 kr i timmen. För att prata.

En bra målvakt har tur. Och det hade Patrik. Det hade spridit sig till den framgångsrike boxaren George Scott att i Hovsjö fanns det en nytillträdd direktör som använde nya – och intressanta metoder. Han involverade de unga i området. De träffades och det ledde till att Patrik startade en träningsanläggning i Hovsjö och George Scott kom dit och instruerade. Då var det lättare att få respekt hos kamphundsägarna.

Framgången berodde dock inte bara på träningsanläggningen. Utan det var en mängd åtgärder som startades. En viktig åtgärd var att erbjuda alla ungdomar i Hovsjö sommarjobb. Hovsjösommar kallades det. 150 ungdomar har arbetat där varje sommar. 50 i vardera juni, juli och augusti. Och där har alla ungdomarna varit delaktiga i omvandlingen av de yttre områdena från risiga och ogästvänliga till tilldragande och vackra parker. Det har lett till stort engagemang hos alla ungdomar som varit med och gjort arbetet. Och lägre underhållskostnader.

hovsjoguider_1260x630

I samband med seminariet fick vi en rundgång i parkerna där ungdomarna stolt berättade om allt man gjort. Bland annat rullade de ut 65.000 kvadratmeter färdigt gräs. Många av ungdomarna har fått jobb efter skolan som fastighetsskötare och andra tjänster på fastighetsbolaget. I princip varje familj har nu haft någon som varit anställd i Hovsjösommar. Det ger effekt på underhållskostnaderna.

Hovsjöbänken är en annan enkel aktivitet. I parken skulle det finnas praktiska bänkar att sitta på. Som inte behövde repareras hela tiden. Man tog då fram en modell av betong och trä. Och framförallt så tillverkade man bänkarna själva. I stället för att köpa färdiga bänkar. Det ledde till att ungdomar fick arbete, lägre underhållskostnader och gjort parken vackrare.

Ett av de senaste besluten är att anställa portvakter till alla husen. Portvakter är ett underskattat skrå på många ställen. Dock inte i Hovsjö längre. Med lägre underhållskostnader som följd

Det finns ett ordspråk som säger att det inte finns något ont som även för något gott med sig. Under den här resan var det några ungdomar som tände på skolan i Hovsjö. Katastrof, kan man tycka. Men det ledde till att man för försäkringspengarna byggde upp en ny skola enligt de senaste rönen som gäller för att få en bra utbildning. Skolresultaten har höjts och ligger nu i nivå med övriga skolor i landet.

Kännetecknande för denne direktör är förmågan att läsa av människor och skeenden. Den här resan har inte varit problemfri. Långtifrån. Och han har varit tvungen att hitta nya vägar förbi de problem som dykt upp. Och nya vägar hittar han hela tiden. Det gör en direktör som vill bygga socialt hållbart.

Klokt ledarskap – det är bra samhällsbyggnad.

1 – 10 – 100, var finns det störst potential?

14 april | Det beror på. Om man är ute efter vad som kan växa mest blir det 1. Om det däremot är frågan om en kostnadsmassa som kan minskas. Då är det 100. 

Man brukar säga att grovt räknat är kostnadsfördelningen i bygg- och förvaltningsprocessen är 1 – 10 – 100 mellan projektering, byggande och förvaltning.

Vilken del av processen lägger störst kraft på att utveckla och använda digitala hjälpmedel, typ BIM-relaterade applikationer?

Det är under projekteringsdelen.

Möjligen beror det på att projektörerna av tradition är mer teknikintresserade än de två andra delarna av processen. Och mjukvaruleverantörerna hakar på. De siktar in sig på den del av marknaden som är lättast att sälja till. Gärna något med BIM.

De utgår inte från vilken del som skulle ge en effektivare bygg- och förvaltningsprocess. Det kan man inte begära heller.

Detta är inte en teknikfråga. Det är en affärsmässig möjlighet. Större än de flesta. Om man tänker lite längre än ett kvartal eller år framåt. Byggnationen ska stå i 50 – 100 år. Där finns den stora potentialen. Under förvaltningsskedet.

Det är lite märkligt hur lite uppmärksamhet denna potential får i media. Det skrivs mest om produktiviteten i projektering och byggande. Här har media en del att lära.

Därför är det viktigt att det växer fram ett behov av nya innovativa applikationer och hjälpmedel som sänker förvaltningskostnaderna. En sänkning med 1 procent under förvaltningsskedet motsvarar hela projekteringskostnaden.

Sug på den!

I i BIM står för Information. En obruten informationskedja hela vägen måste eller borde utgå från den slutliga användaren - Förvaltaren.

Detta är inte unikt för oss i Sverige. I stället för att bara konstatera att det är så, tycker jag vi ska utnyttja denna möjlighet.

I det arbete som pågått en tid med Open BIM som numera heter BIM Alliance har det växt fram en medvetenhet här i Sverige om att man ska utgå från förvaltningsskedet i alla applikationer. Det är bra. Därför ser jag fram emot ett branschgemensamt arbete där alla använder samma språk – gärna klassificerat enligt BSAB.

Det är bra samhällsbyggnad.

Hej du!

7 april 2014 | Så började han samtalet, Jörgen Egnell. Vi sågs på Renoveringsdagen, påminde han mig.

roger_egnell_1260x630

Jag går runt på Nordbygg för att se vad som är nytt. Och mycket är det. Bland annat Miljontrumman.

Tre innovativa goa gubbar från Göteborg har tagit fram enkel lösning att använda vid renovering av badrum i lägenheter. De kallar produkter Miljontrumman.

Metoden går ut på att borra ett hål på cirka 25 centimeter i diameter där den kommande brunnen ska sitta i badrummet. Och det gör man i alla lägenhetsplan. Rakt över varandra. I de hålen monterar man sedan ihop så många rör, eller trummor som de kallas, som behövs. Vid varje golv finns det en öppning i trumman, där man kan skyffla in allt som ska bytas ut och slängas. I hela husets höjd. I markplanet landar sedan allt skräp i en container med dammuppsamlare från det gamla badrummet.

Med hjälp av tyngdkraften – enkelt och genialt.

Jag träffade dagen efter Arne Elmroth. En nestor inom svensk byggande och byggnadsfysik. Och han brinner för renoveringsfrågor. Därför berättade jag om denna enkla och geniala metod. Han blev glad eftersom han på Renoveringsdagen hade hållit en presentation om hur en badrumsrenovering kan gå till – IRL. Då fick man slänga allt material i hinkar och gå med dessa genom lägenheten och ut i trapphuset och bära ned till containern. Med allt det obehag det innebär av damm överallt. Varje glas var dammigt, trots att de stod i skåp bakom stängda dörrar, berättade han. Och många timmar tog det att bara frakta materialet.

Man har genomfört ett pilotprojekt och ska nu ut på marknaden. Jag hoppas att de finner aktörer och samarbetspartners som är lika geniala i att komma ut på marknaden som produkten är genial.

Rapport finns att köpa för den intresserade. Där har det visat sig att Miljontrumman är en metod som väsentligt förbättrar arbetsmiljön – mindre damm och tungt fysiskt arbete, ergonomin och säkerheten.


Det är bra samhällsbyggnad.

Hela beloppet betalas när arbetet är utfört

31 mars 2014 | Det är det första av tre betalningsalternativ när en affär ska göras mellan konsument och näringsidkare. De andra två är Betalning sker enligt betalningsplan samt Specificerad faktura.

Enligt Hantverkarformuläret -14. Framtaget av Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier.

Det är inte rocket science att beställa reparations- och ombyggnadsarbeten av seriösa näringsidkare. Och det finns många goda hjälpmedel. Till exempel detta hantverkarformulär. Och sunt förnuft.

Det finns alltför många exempel på personer, med stort ansvar och höga löner i sitt dagliga arbete, som i sin dagliga gärning gör avancerade och genomtänkta analyser innan man tar ett beslut. När man kommer hem och hänger av sig kavajen eller dräkten, då har man glömt sina professionella talanger.

Ofta gäller det när hantverkare kräver förskott. Med alla möjliga argument. Gärna emotionellt laddade.

I min roll får jag privat då och då frågor inom dessa områden. Och när jag berättar om betalningsalternativen, då kryper det fram att ”vi måste nog titta på betalningsplanen”.

Att använda Hantverkarformuläret och sitt sunda förnuft – det är bra samhällsbyggnad.

Selfie från Haiti

24 mars 2014 | Haiti? Vad har det med Svensk Byggtjänst och samhällsbyggnad att göra. En hel del faktiskt. David och Veronique framförallt.

selfie_1260x630

Byggtjänst kontaktade Mojang, företaget bakom spelsuccén Minecraft för snart tre år sedan. Syftet var att be dem modifiera spelet så att det kunde användas i samhällsbyggandet. Det vill säga utan monster och skurkar. Och det gjorde Mojang. En separat Byggtjänstserver ställdes i ordning – utan skurkar. Det är bra om det inte finns några skurkar i samhällsbyggandet.

Det ena ledde till det andra. FN-organet UN Habitat blev intresserade. Och vi signerade ett samarbetsavtal: Mojang, UN Habitat och Svensk Byggtjänst.

UN Habitat under ledning av svensken Tomas Melin har spännande planer hur bra samhällsbyggandet ska kunna förändra världen – till det bättre.

De har nu ett antal projekt definierade, Mojang finansierar och Svensk Byggtjänst bidrar med erfarenhet från genomförda projekt i Sverige, samt tar fram volontärer som är intresserade av att åka ut i världen.

Först ut blev ett projekt i Les Cayes, Haiti, och volontärer är Veronique Larsson och David Bergström.

David Bergström är 23 år gammal och gick naturvetenskapligt program med inriktning Samhälle Global på gymnasiet.

– Jag har alltid gillat att hjälpa människor och se till att de ska få det bättre. Där kommer också mitt politiska intresse in, säger David.

Minecraft är ett annat stort intresse och när David fick ta del av Block by Block- projektet såg han möjligheten att få engagera ungdomar i sin boendemiljö.

– Att dessutom få chansen att se hur man arbetar med detta projekt utomlands är både spännande och intressant!

David berättar att projektet har gjort honom intresserad av samhällsbyggnad och effekten det har på människor.

– Innan Block by Block reflekterade jag inte ens över samhällsbyggnad men jag har fått lära mig så mycket kring detta ämne att intresset har växt enormt, och det vill jag föra över till andra unga.

Veronique Larsson har en utbildning inom statsvetenskap, ekonomi och en master i samhällsplanering.

Vikten av att få in medborgare i planeringsprocessen är något som varit tydlig för Veronique i både studier och arbetsliv. Men det kan vara svårt att åstadkomma.

– Att användare av platsen känner ägarskap inför projekten är särskilt viktigt i länder där det inte finns så stor tilltro till formella institutioner. Då spelar delaktighet en nyckelroll för att bygga platser som tillgodoser behoven, ta vara på invånarnas kunskaper och för att bygga engagemang.

Förhoppningen är att Minecraft på ett lekfullt sätt ska göra det möjligt för de boende att visualisera hur närmiljön skulle kunna förbättras. Det första projektet gäller ett relativt litet område och är en del av ett större projekt med syfte att förbättra kustlinjen och bidra till en positiv utveckling i Les Cayes.

– Det är lite svårt att veta vad vi har att förvänta oss men det känns oerhört spännande att få vara med i projektet.

Följ gärna deras bloggar på blockjobb.se.

Det är bra samhällsbyggande.

En miljon sinnen

17 mars 2014 | Det är den svenska översättningen av A Million Minds. Så heter en satsning som pågår i några av Stockholms miljonprogramsområden.

Det är ett mycket bra initiativ med målet att lyfta ungdomarna i miljonprogramsområdena. Stöttat av bland andra SEB och Fanzingo

Där får ungdomarna träna på att göra sin egen framtidsplan. Och tänka igenom vad som krävs för att uppnå och genomföra planen. Titta gärna på filmerna.

Liksom inom många andra områden tävlas det om vem som gör och presenterar den bästa planen.

Jag tycker alla är vinnare i en sådan tävling. Alla får lära sig privatekonomi, lägga upp planer, träna på att presentera sina planer. Bland annat.

Det är härligt att i filmerna lyssna på ungdomarnas engagemang. Och det är stor spännvidd i planerna på framtiden. Allt från att bli fotbollsproffs till väktare. Ingen försöker begränsa planerna. Utan allt fokus är på att hjälpa till och stötta. Utvecklas som människa helt enkelt.

Och de får självförtroende. Det är det viktigaste.

Rubriken på hemsidan är: ”Vi vill att alla ska ha lika förutsättningar för att frigöra den Potential, Drivkraft och Styrka som finns i miljonprogrammen.”

Det låter självklart, men det är inte lika självklart. Därför är den satsning som A Million Minds genomför mycket viktig.

Det är bra samhällsbyggnad.