Smarta städer har blivit ett alltmer välkänt begrepp de senaste åren och utvecklingen av smarta samhällen går framåt. Med hjälp av digitalisering kan en smart stad förbättra livskvalitén för invånarna och underlätta vardagen genom ny teknik. Optimera sophämtningen, automatiskt slå av belysningen när kontoret är tomt samt leda om trafik vid köbildningar är endast ett fåtal av de resurser en smart stad kan erbjuda.

Nu ska detta bli verklighet även utanför storstaden. I den skånska byn Veberöd, mitt ute på landsbygden, pågår digitaliseringsprojektet Smarta Byar. En hel del projekt har redan implementerats i vardagen; drönare som flyger medicin åt byborna, smarta träd samt uppkopplade vattenhoar för kor. Nu har byn även startat en egen forskarhub för att utveckla fler digitala lösningar och testa smart hållbarhet i verkligheten.

– Genom Smarta Byar vill vi skapa ett mervärde för landsbygden och göra byarna mer hållbara och smarta. Landsbygden utgör ungefär 90 procent av Sveriges landyta så det räcker inte bara med att utveckla större städer. Vi måste även fokusera på landsbygden och hela samhället, förklarar Jan Malmgren, grundare för Smarta Byar och VD för Byutveckling AB.

Tillsammans med Kraftringen AB, Lunds universitet, Högskolan i Halmstad och Luleå universitet har en cirka 200 kvadratmeter stor forskarplats öppnat upp för att företag och forskare tillsammans ska kunna skapa och utveckla hållbarhet.

– Vårt mål är att Veberöd ska bli en testby för hela Sverige och utveckla smarta och hållbara lösningar för hela samhället, berättar Jan Malmgren.

Medborgardialog genom 3D-modell

I Veberöd bor cirka 5 000 människor och enligt kommunens planer väntas invånarantalet öka framöver. Byn har som mål att bygga över 1 200 bostäder till år 2040 vilket kommer få den befintliga befolkningen att stiga med cirka 2 000–3 000 personer.

Som ett första steg i planerings- och byggnadsprocessen har en 3D-modell upprättats. Med hjälp av drönare har man fotograferat Veberöd och sedan skapat en virtuell bild över byn. Syftet med modellen är att underlätta kommunikation och kunna visualisera framtida byggnader samt data.

– Vi vill att modellen ska fungera som en kommunikationskanal mellan medborgare och kommun och på så sätt minska gapet till beslutsfattarna. Genom detta kan vi skapa en by och ett samhälle som alla är nöjda med, säger Jan.

Kommunikationen sker med hjälp av en app, lokala hemsidor och lokala pekskärmar där invånarna kan ta del av byggnadsförslag, göra felanmälningar eller dela sina åsikter i specifika frågor som exempelvis rör ett kommande projekt. På så sätt får man en snabbare kontakt med befolkningen och kan lättare se till byns bästa och dess behov.

– Att rösta på förslag som visas visuellt istället för text är mycket mer lätt att förstå och minskar missförstånd. Då kan vi direkt få svar på vad folk gillar eller inte. Det gör att invånarna får ett större inflytande och kan vara med i besluten gällande byns utformning. När beslut styrs av lokala demokratiprocesser där majoriteten styr, skapas ett större förtroende mellan kommun och medborgare, förklarar Jan.

Veberöd som digital tvilling

Veberöds forskarhub är i full gång och har nyss påbörjat ett samarbete med Högskolan i Halmstad. Tanken är att studenter ska kunna använda Veberöd som en digital tvilling för att testa och forska på. Genom sensorer i byn kan man i 3D-modellen se Veberöd liknande ett ”Sim city”. Kör det en buss genom byn ska man även kunna se bussen köra i modellen.

– Vi vill helt enkelt kunna sätta upp en pekskärm eller virtuell värld var som helst i världen där man vill forska och se hur Veberöd som by fungerar. Möjligheterna är många och på detta sätt kan man med AI titta på hur en by faktiskt kan bli hållbar och se hur den fungerar som ”organism”, berättar Jan.

Ett kommande projekt som väntas bli nästa steg för den smarta byn är materialforskning kring 3D-printade byggmaterial. Att våga tänka nytt inom en relativt konservativ byggbransch är omvälvande menar Jan.

– Det händer hela tiden nya saker i hubben och vi välkomnar alla som vill vara med att skapa en hållbar och smart värld, avslutar Jan Malmgren.